Mer pengar till försvaret för aktiv roll

”Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att kunna försvara landet, men också bidra till stabilitet i omvärlden. Det kräver ett försvar som är anpassat till dagens hotbild och det snabba händelseförlopp med vilket konflikter uppstår och avgörs.”

Det är den storslagna och goda ambition för Sveriges försvar som fastslogs av regeringen i och med antagandet av propositionen ”Ett användbart försvar” (2008/09:140). Den svenska Försvarsmakten står också för många värdefulla insatser runtom i världen. Sverige har sedan april deltagit med Gripenplan i den Nato-ledda insatsen i Libyen. I Afghanistan är svenska soldater med och garanterar säkerheten samt håller talibanerna borta från makten och i Kosovo spelar vi en viktig roll i att bevara freden.

Samtliga dessa insatser sker under Nato-befäl. Nato är i dagsläget den kanske viktigaste organisation som på ett kraftfullt sätt kan stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i världen i de fall som detta kräver militära hjälpmedel. Det naturliga vore därför att Sverige ansökte om fullvärdigt medlemskap i försvarsalliansen.

Nato är dock bara en viktig aktör på den internationella arenan och det räcker inte med att Sverige bara deltar i Nato-ledda insatser. Om vi menar allvar med de fina orden i försvarspropositionen måste vi också kunna inta en aktiv roll i FN:s fredsbevarande arbete. Tyvärr är detta inte fallet i dagsläget.

Vid flera tillfällen har FN vädjat till Sverige att delta i fredsbevarande styrkor, men fått kalla handen. Insatserna i Södra Sudan, Kongo och Tchad är tre exempel på aktioner som Sverige tackat nej till att delta i. Bara 21 av de 84 000 FN-soldater som i dag agerar runtom i världen är svenskar. Antalet har minskat drastiskt under det senaste decenniet, från cirka 2 000 soldater till dagens rekordlåga siffra. I stället återfinns nu flera fattiga länder bland dem som bidrar mest till FN:s insatser, nämligen Bangladesh, Pakistan, Indien och Nigeria.

Sverige ska ta en aktiv roll i arbetet för en friare, rikare och mer demokratisk värld. Detta arbete har en stor bredd, och ska så också ha. Vi måste vara en aktiv röst för en mer utbredd frihandel. Vi behöver ha en generös politik för global utveckling och ge bistånd till projekt som är effektiva och ger tydliga resultat, men vi ska också ställa upp med militära medel och utrustning i de fall där det behövs och efterfrågas av omvärlden.

Det är därför oacceptabelt att antalet svenska soldater som deltar i internationella insatser i dag är ungefär detsamma som under det kalla krigets sista år. Då var Försvarsmaktens huvudskaliga uppgift att försvara Sveriges territorium, medan dess huvuduppgift i dag är att delta i internationella insatser.

Om vi menar allvar med att Sverige aktivt ska kunna bidra till stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter i vår omvärld så måste Försvarsmakten ges de resurser som krävs, den behöver större anslag än vad den får i dag. Men det kräver även politisk vilja att hjälpa till i de delar av världen där människor har det betydligt sämre ställt än vad vi har det i Sverige. Vi har ett ansvar att visa solidaritet med våra medmänniskor, oavsett var på jorden de råkar vara bosatta.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Texten har även publicerats i Norrköpings Tidningar.

Sverige bör föra en aktiv utrikespolitik

Glädjande bilder sprids just nu över världen. De libyska, Nato-stödda rebellerna har intagit större delen av Tripoli och det lär nu bara vara en tidsfråga innan hela huvudstaden är under kontroll. Det innebär i sådana fall att en av världens värsta diktatorer, som suttit vid makten i över 40 år, har störtats och att det libyska folkets frihet ökar. En ny libysk epok inleds och förhoppningsvis kommer steg att tas i riktning mot demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter.

Sverige har sedan april deltagit i den Nato-ledda insatsen. Svenska Gripenplan har ansvarat för en stor del av spaningen i libyskt luftrum, en insats som enligt Nato varit mycket värdefull. Som svenskar kan vi vara stolta, vi har varit med och förändrat människors liv. Det är sällan vi får se så konkreta resultat av vårt internationella arbete som vi får se just nu.

Med jämna mellanrum höjs röster, från såväl höger som vänster, för att Sveriges roll i den internationella politiken bör begränsas. Biståndet ska minska, antalet invandrare reduceras och de fredsbevarande insatserna bli färre. Protektionism och isolationism förespråkas. Vi unga kristdemokrater är starkt emot sådana inskränkningar av vårt internationella arbete. Som rik och välmående nation har vi ett ansvar för de människor som lever i fattigare och mindre fria delar av världen.

Sverige ska ta en aktiv roll i arbetet för en friare, rikare och mer demokratisk värld. Detta arbete har dock en stor bredd, och ska så också ha. Vi måste vara en aktiv röst för en mer utbredd frihandel. Vi behöver ha en generös politik för global utveckling och ge bistånd till projekt som är effektiva och ger tydliga resultat. Vi ska ställa upp med militära medel och militär utrustning i de fall där det behövs och efterfrågas av omvärlden.

Ytterst handlar all politik om människosyn – detta blir kanske extra tydligt i internationella frågor. För KDU är det självklart att principen om alla människors lika och unika värde alltid ska ligga till grund för Sveriges agerande gentemot omvärlden.

Det ser nu ut som att Sveriges insats i Libyen faktiskt bidragit till att avsätta en diktator som varken respekterade människovärdet eller de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vi ser ett bevis för att en värdebaserad utrikespolitik måste kunna arbeta med både diplomati och militära hjälpmedel. Detta är en nödvändighet om ofriheten och förtrycket ska kunna besegras.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Texten har även publicerats på Newsmill.