Gå med i Nato och öka försvarsutgifterna

Statsministern har så presenterat Karin Enström som ny försvarsminister. Enström – med bakgrund som kapten inom amfibiekåren, åtta år i riksdagens försvarsutskott samt nästan två år som ordförande i utrikesutskottet – besitter alldeles säkert de kompetensmässiga och politiska färdigheter som en svensk försvarsminister kan tänkas behöva. De utmaningar hon kommer att möta är dock alltjämt stora.

Vid onsdagens pressträff påtalade Fredrik Reinfeldt att de uppgifter som nu står framför Enström framför allt inkluderar att fortsätta utveckla insatsförsvaret och börja förbereda det nya försvarsbeslut som väntas 2014, men också att upprätthålla ordningen i försvarets ekonomi. Allt detta är förstås viktigt. Men den nya försvarsministern måste också se på Sveriges försvar från ett vidare perspektiv. Karin Enström har nämligen åtminstone tre långsiktiga utmaningar framför sig.

För det första gäller det försvarsanslagen. Att försvara rikets gränser från yttre hot, garantera den nationella säkerheten och skydda svenska medborgare från fientliga angrepp tillhör statens absoluta kärnuppgifter. Men Försvarsmakten bör också ha kraften och förmågan att möjliggöra för Sverige att stå upp mot terror, övergrepp och förtryck i omvärlden. Trots detta ser vi tyvärr hur försvarsanslagen, år efter år, i praktiken minskar genom oförändrade medel och dolda nedskärningar, och idag är budgeten inte ens är tillräcklig för att försvaret ska kunna uppfylla de uppgifter det fått av regeringen. Så ”ordning i försvarets ekonomi” i all ära. Försvaret får inte få fortsätta användas som budgetregulator!

För det andra gäller det försvaret av Gotland. Vi unga kristdemokrater vill se en ökad svensk närvaro i Östersjön och ett återupprättat regemente på ön för att fylla det säkerhetspolitiska vakuum som Sverige varit med och bidragit till. Det är direkt oansvarigt att lämna en så strategiskt viktig del av Sverige utan militär närvaro.

För det tredje gäller det Sveriges förhållande till Nato. Den värld vi lever i är global och vi behöver därför gränsöverskridande instrument för att upprätthålla säkerheten och sprida friheten. Det är en absolut nödvändighet att samarbeta med andra. Nato är den organisation som idag är lämpligast för dessa ändamål och bäst står upp för friheten och människovärdet. Det vore därför naturligt att Sverige tog steget och blev en fullvärdig medlem i det transatlantiska försvarssamarbetet. Så tar vi tydligt ställning för att främja demokrati och mänskliga rättigheter med alla till buds stående medel.

Vi unga kristdemokrater tror på förvaltarskapstanken som ett fundament i det goda samhället och vi ser det därför som viktigt att Sverige har ett starkt försvar. De institutioner, traditioner och värden som vi byggt upp här i Sverige och västvärlden är nämligen värda och nödvändiga att stå upp för och försvara. Inom försvarspolitiken krävs därför – mer än inom något annat politikområde – ett långsiktigt tänkande. Ett starkt försvar tar nämligen väldigt lång tid att bygga upp, samtidigt som det kan raseras i en handvändning.

Såsom Sveriges försvar ser ur idag kan inte försvarspolitiken enbart gå ut på att förvalta och att anpassa utgifterna efter inkomsterna. Alliansens försvarspolitik måste vara sådan att ansvar tas för Sverige, både idag och för framtiden. Där är vi inte just nu. Och det gör att ett mycket tungt ansvar nu vilar på Karin Enströms axlar.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Nato och Gotland viktiga uppgifter för nästa försvarsminister

Efter flera veckors hård mediegranskning kring Sveriges planerade försvarssamarbete med Saudiarabien avgick så Sten Tolgfors på torsdagen från posten som försvarsminister. Det innebär att statsminister Fredrik Reinfeldt nu behöver se sig om efter en ny chef för Försvarsdepartementet. Ett antal moderata företrädare har förekommit i diskussionen. Oavsett vem det i slutändan blir har den blivande försvarsministern åtminstone tre stora och viktiga utmaningar framför sig, frågor som behöver avhandlas så snart som möjligt.

För det första gäller det försvarsanslagen. Att försvara rikets gränser från yttre hot, garantera den nationella säkerheten och skydda svenska medborgare från fientliga angrepp tillhör statens absoluta kärnuppgifter. Men Försvarsmakten bör också ha kraften och förmågan att möjliggöra för Sverige att stå upp mot terror, övergrepp och förtryck i omvärlden. Trots detta ser vi tyvärr hur försvarsanslagen, år efter år, i praktiken minskar genom oförändrade anslag och dolda nedskärningar, och idag är budgetanslagen inte ens är tillräckliga för att försvaret ska kunna uppfylla de uppgifter det fått av regeringen. Försvaret kan inte få fortsätta användas som budgetregulator.

För det andra gäller det försvaret av Gotland. Vi unga kristdemokrater vill se en ökad svensk närvaro i Östersjön och ett återupprättat regemente på ön för att fylla det säkerhetspolitiska vakuum som Sverige varit med och bidragit till. Det är direkt oansvarigt att lämna en så strategiskt viktig del av Sverige utan militär närvaro.

För det tredje gäller det Sveriges förhållande till Nato. Den värld vi lever i är global och vi behöver därför gränsöverskridande instrument för att upprätthålla säkerheten och sprida friheten. Det är en absolut nödvändighet att samarbeta med andra. Nato är den organisation som idag är lämpligast för dessa ändamål och bäst står upp för friheten och människovärdet. Det vore därför naturligt att Sverige tog steget och blev en fullvärdig medlem i det transatlantiska försvarssamarbetet. Så tar vi tydligt ställning för att främja demokrati och mänskliga rättigheter med alla till buds stående medel.

Vi unga kristdemokrater ser det som viktigt att Sverige har ett starkt försvar. Vi tror på förvaltarskapstanken som ett fundament i det goda samhället. Vi ser att det finns institutioner, traditioner och värden som vi byggt upp här i Sverige och västvärlden, som är värda och nödvändiga att stå upp för och försvara.

Vi vill att Sverige i framtiden ska ha kapacitet och förmåga att både värna den territoriella integriteten och stå upp som en stark röst för demokrati och frihet i världen. Ett första steg för den nya försvarsministern att åstadkomma detta blir att öka försvarsanslagen, återmilitarisera Gotland och ansöka om ett fullvärdigt svenskt medlemskap i Nato.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Folk och Försvars rikskonferens i Sälen

Under de senaste dagarna har jag varit i Sälen för Folk och Försvars årliga rikskonferens. Där låg fokus som vanligt på försvars- och säkerhetspolitik. Under konferensen fick jag bland annat motta Newsmills medalj för förtjänstfulla insatser inom debatten om försvar och säkerhet. Nomineringen löd:

Mottagaren har utmärkt sig bland sina motsvarigheter i de andra ungdomsförbunden genom att aktivt ha deltagit i och initierat debatter i ämnet under 2011. Han har genom debattartiklar och medverkan vid konferenser på ett utmärkt sätt förfäktat sitt perspektiv och sina uppfattningar, som inte sällan går på tvärs mot de andra ungdomsförbunden i Alliansen, inte minst i personalförsörjningsfrågan.

Under tisdagen deltog jag också på scenen med en reflektion på den arabiska våren. Min diskussion med Hanna Wagenius, förbundsordförande för Centerns ungdomsförbund, och Gustav Nipe, förbundsordförande för Ung Pirat, kan ses här. Vi börjar 1:30:00 in i klippet.

I mediaväg kan annars följande nämnas om min och KDU:s insats under och i samband med rikskonferensen.

• ”Sverige ska vara med och sprida friheten” (debattartikel på Newsmill)
• ”Sverige hör hemma i Nato” (Christian Carlsson skriver debattartikel på Newsmill)
• ”KDU:s ordförande tilldelas medalj för förtjänstfulla insatser i debatten om försvar och säkerhet” (pressmeddelande från KDU)
• ”Opinionsarbete uppmärksammat” (Försvarsmaktens informationsdirektör skriver om Newsmill-medaljen)

All info om Folk och Försvars rikskonferens finns här.

Mer pengar till försvaret för aktiv roll

”Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att kunna försvara landet, men också bidra till stabilitet i omvärlden. Det kräver ett försvar som är anpassat till dagens hotbild och det snabba händelseförlopp med vilket konflikter uppstår och avgörs.”

Det är den storslagna och goda ambition för Sveriges försvar som fastslogs av regeringen i och med antagandet av propositionen ”Ett användbart försvar” (2008/09:140). Den svenska Försvarsmakten står också för många värdefulla insatser runtom i världen. Sverige har sedan april deltagit med Gripenplan i den Nato-ledda insatsen i Libyen. I Afghanistan är svenska soldater med och garanterar säkerheten samt håller talibanerna borta från makten och i Kosovo spelar vi en viktig roll i att bevara freden.

Samtliga dessa insatser sker under Nato-befäl. Nato är i dagsläget den kanske viktigaste organisation som på ett kraftfullt sätt kan stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i världen i de fall som detta kräver militära hjälpmedel. Det naturliga vore därför att Sverige ansökte om fullvärdigt medlemskap i försvarsalliansen.

Nato är dock bara en viktig aktör på den internationella arenan och det räcker inte med att Sverige bara deltar i Nato-ledda insatser. Om vi menar allvar med de fina orden i försvarspropositionen måste vi också kunna inta en aktiv roll i FN:s fredsbevarande arbete. Tyvärr är detta inte fallet i dagsläget.

Vid flera tillfällen har FN vädjat till Sverige att delta i fredsbevarande styrkor, men fått kalla handen. Insatserna i Södra Sudan, Kongo och Tchad är tre exempel på aktioner som Sverige tackat nej till att delta i. Bara 21 av de 84 000 FN-soldater som i dag agerar runtom i världen är svenskar. Antalet har minskat drastiskt under det senaste decenniet, från cirka 2 000 soldater till dagens rekordlåga siffra. I stället återfinns nu flera fattiga länder bland dem som bidrar mest till FN:s insatser, nämligen Bangladesh, Pakistan, Indien och Nigeria.

Sverige ska ta en aktiv roll i arbetet för en friare, rikare och mer demokratisk värld. Detta arbete har en stor bredd, och ska så också ha. Vi måste vara en aktiv röst för en mer utbredd frihandel. Vi behöver ha en generös politik för global utveckling och ge bistånd till projekt som är effektiva och ger tydliga resultat, men vi ska också ställa upp med militära medel och utrustning i de fall där det behövs och efterfrågas av omvärlden.

Det är därför oacceptabelt att antalet svenska soldater som deltar i internationella insatser i dag är ungefär detsamma som under det kalla krigets sista år. Då var Försvarsmaktens huvudskaliga uppgift att försvara Sveriges territorium, medan dess huvuduppgift i dag är att delta i internationella insatser.

Om vi menar allvar med att Sverige aktivt ska kunna bidra till stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter i vår omvärld så måste Försvarsmakten ges de resurser som krävs, den behöver större anslag än vad den får i dag. Men det kräver även politisk vilja att hjälpa till i de delar av världen där människor har det betydligt sämre ställt än vad vi har det i Sverige. Vi har ett ansvar att visa solidaritet med våra medmänniskor, oavsett var på jorden de råkar vara bosatta.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Texten har även publicerats i Norrköpings Tidningar.