Samarbetet mår bäst av mer profilering

År 2006 kom att innebära att paradigmskifte i svensk politik. Sedan Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet tillsammans vann riksdagsvalet detta år har mycket hänt som gjort Sverige både bättre och mer frihetligt. Med jobbskatteavdragen lönar det sig idag bättre att arbeta. En ny skollag har införts i syfte att bygga en skola med kunskap och ordning och reda i fokus. Det har blivit billigare att anställa unga. Valfriheten har ökat väsentligt inom välfärden och det statliga ägandet har minskat. Straffen på grova våldsbrott har höjts.

Borgerlighetens primära trumfkort inför valet 2006 stavades Allians för Sverige. Årtionden av trassliga försök till samarbeten de borgerliga partierna emellan hade växlats mot ett regeringsalternativ som plötsligt stod starkare än vänstersidans dito. Alliansen framstod helt enkelt som ett tryggare och mer intressant alternativ för väljarna, med en tydligare och mer relevant idé för framtidens samhälle. Det borgerliga samarbete som i augusti 2004 lanserades genom en debattartikel i Dagens Nyheter är redan historiskt och har satt starka och tydliga avtryck på det svenska samhället.

Häromdagen enades höga företrädare för de fyra borgerliga partierna om ytterligare en skrift, om än en inte lika nydanande sådan. I en Brännpunkts-artikel (8/4) lät allianspartiernas partisekreterare meddela att ”väljarna vill se ett utvecklat allianssamarbete” och hänvisade till en opinionsundersökning utförd av Skop som visade på att nio av tio borgerliga sympatisörer vill att allianssamarbetet ska fortsätta att utvecklas.

Gott så. Men ett utvecklat borgerligt samarbete behöver inte, och bör inte heller, innebära ett fördjupat samarbete. Alliansen möter nämligen inte sina främsta framtidsutmaningar på det organisatoriska området, utan på det politiska. Väljarna känner förtroende för att regeringskoalitionen kan styra och ta ansvar för Sverige. Något som däremot saknas är visioner för framtiden.

Det senare är problematiskt, för det är väldigt viktigt att Alliansens berättelse om det goda samhället inte slutar i förvaltandet av den socialdemokratiska välfärdsstaten. Men för att undvika det behöver mer aktiva grepp tas för att på allvar driva samhället i en mer borgerlig riktning, där ett tydligt ställningstagande för marknadsekonomi kombineras med en insikt om att samhällets viktigaste värden inte kan mätas i pengar. De stavas istället frihet, ansvar, flit, gemenskap, medmänsklighet, förtroende och tillit.

Snart åtta år har gått sedan badtunnans år 2004 och mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Den borgerliga fyrklövern ska även inför valet 2014 utgöra ett tydligt och trovärdigt regeringsalternativ. Men det politiska klimatet i dag är inte detsamma som det var då. De borgerliga partierna har visat att de kan hålla ihop, samarbeta och ta ansvar i regeringsställning. Huvudmotståndaren Socialdemokraterna, däremot, har gång på gång visat att de inte ens förmår att samarbeta sinsemellan internt, och än mindre med övriga oppositionspartier.

Så utveckla gärna allianssamarbetet. Men gör det på ett sätt och i en riktning som främjar visioner, idédebatt, och politikutveckling inom borgerligheten. Vad som behövs är varken gemensamma valsedlar med Alliansförtecken eller någon tjock unison valplattform. Det borgerliga samarbetet skulle istället må allra bäst av mer av profilering och intern borgerlig debatt.

Väljarna har förtroende för att KD, M, FP och C har såväl viljan som förmågan att fortsätta regera tillsammans efter valet 2014. Alliansen utgör dock inget mål i sig, utan är ett medel som underlättar det viktiga arbetet för ett Sverige byggt på mer av frihet och valfrihet. För att maximera genomslaget för borgerliga värderingar är ett lösare samarbete att föredra framför ett djupare.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Texten har även publicerats på Svenska Dagbladets debattsida.

Annonser

KDU ska gå i bräschen för svensk borgerlighets politiska utveckling

Sverige präglas i dag av en avstannad borgerlig idédebatt. Vi har en regering vars arbete framförallt tycks gå ut på att behålla ”status quo” i opinionen, snarare än att försöka åstadkomma ett friare, tryggare och varmare samhälle. Samtidigt söker Kristdemokraterna sitt eget existensberättigande och går kräftgång i opinionen, trots att Sverige är i större behov än någonsin av en stark kristdemokratisk kraft som på ett övertygande sätt driver värderingsfrågor bortom de materiella.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet har i detta läge en möjlighet, och ett ansvar, att visa vägen. Med ideologisk diskussion, vass och genomtänkt politik samt organisatorisk excellens kan KDU påverka Sveriges utveckling. Det gör KDU till Sveriges viktigaste ungdomsförbund tillika en av de viktigaste aktörerna i svensk politik just nu.

Vid förbundets riksmöte i juni kommer både Charlie Weimers och Ebba Busch, som under flera år lett KDU på ett erkännansvärt sätt, att lämna förbundets ledning. Det är naturligtvis ingen överdrift att säga att KDU då ställs inför mycket stora utmaningar – att på en och samma gång fylla på med ny kompetens, stärka den egna organisationen samt gå i bräschen för såväl Kristdemokraternas som hela borgerlighetens politiska utveckling. Detta är dock en utmaning som vi mer än gärna antar, och det är därför med både glädje och stor stolthet som vi på valberedningens förfrågan ställer upp som kandidater till KDU:s förbundspresidium.

KDU har under de senaste åren haft en starkt positiv utveckling. Vi har etablerat oss som ett tydligt värdeorienterat men samtidigt modernt, borgerligt ungdomsförbund. Vi har breddat vår medlemsbas med hjälp av en politisk profil som attraherat fler ungdomar att engagera sig inom KDU – under valåret 2010 värvades nära 1500 nya medlemmar till förbundet.

Dessutom är stämningen inom KDU i dag mer positiv än på länge, vilket gör det möjligt för förbundets företrädare att fokusera på vad som är allra viktigast: att stärka kristdemokratin i Sverige samt ta strid mot de sosserier som alltjämt existerar, inte bara inom oppositionen utan även inom Alliansens partier och ungdomsförbund.

Inför den tid som kommer så ser vi det som vår främsta uppgift att fortsätta arbetet med att stärka och sprida kristdemokratin i Sverige och på bästa sätt hjälpa partiet till framgångsrika valresultat år 2014. Vårt huvudfokus kommer därför under den närmaste tiden att vara att stärka KDUs organisation – att värva, utbilda och engagera fler medlemmar så att vi har en armé av unga kristdemokrater att sätta in på gator och torg då vi når supervalåret 2014.

När det gäller den politiska inriktningen så har KDU under de senaste åren på ett framgångsrikt sätt bedrivit kampanj för förbundets hållning inom rätts-, familje- och försvarspolitiken. Det har varit bra och effektivt, många nya medlemmar har värvats och det är för oss en självklarhet att KDU även i framtiden ska hålla fanan högt inom dessa områden. Ett stort och brett politiskt ungdomsförbund behöver dock ha en tydlig och genomtänkt politik inom fler områden som rör och berör unga. Därför är det vår ambition att KDU under de kommande åren ska flytta fram positionerna inom politikområdena skola och utbildning, jobb och företagande samt socialpolitik.

Som företrädare för KDU drivs vi av visionen om ett frihetligt Sverige, byggt på en fast värdegrund där människor tar ansvar för såväl sig själva som sina medmänniskor. Vi brinner för idén om det goda samhället, präglat av gemenskap och varje människas möjlighet att förverkliga sin egen potential. Vi önskar bidra till en god och öppen intern diskussion där den enskilde medlemmens möjlighet att påverka ökar och vi har många idéer om hur vi kan stärka KDU:s organisation inför supervalåret 2014. Med det som utgångspunkt ber vi ödmjukt om medlemmarnas förtroende inför valet av nytt förbundspresidium vid KDU:s riksmöte i Eskilstuna 2-5 juni.

Aron Modig
Sara Skyttedal
Christian Carlsson