Enligt den ranking över världens bästa universitet som varje år presenteras av magasinet Times Higher Education finns 20 av världens 30 främsta lärosäten i USA. Endast fem ligger i Europa. Det högst rankade svenska lärosätet är Karolinska institutet, som hamnar på plats 42.
De allra mest högkvalitativa utbildningarna har samlats till ett fåtal av de mest utvecklade länderna, och kostnaden för att ta del av dem är vanligtvis mycket hög. Traditionellt har tillgången till utbildning i världsklass därför varit förunnat endast ett väldigt begränsat antal studenter.
Glädjande nog finns idag en trend som kan komma att förändra detta – nämligen en snabb vidareutveckling av konceptet med utbildning på distans.
Tidigare har distansutbildningar präglats av låg kvalitet och dålig kunskapsuppföljning. Men de senaste åren har ett antal sociala entreprenörer lyckats förändra detta, genom att fokusera på att erbjuda de främsta universitetens eftertraktade utbildningar på distans. Studenterna ges inte bara möjligheten att följa utbildningen genom att se videoinspelningar av föreläsningar och ta del av kursmaterialet online. De kan även få handledning och fysiskt avlägga tentamina.
Därmed blir det möjligt att till en förhållandevis låg kostnad läsa kurser vid elituniversitet som Harvard, och dessutom visa att man klarat studierna på samma meriter som de studenter som läser på plats. Den högre utbildningen görs tillgänglig för fler människor, som då får möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar.
Förändringarna har också inneburit ett ökat intresse runtom i världen, bland både studenter och forskare. Washington Post rapporterade exempelvis nyligen att företaget Coursera, som grundades så sent som förra året av två forskare vid Stanford University, redan lockat till sig såväl stora summor riskkapital som 1,9 miljoner registrerade studenter. Coursera, som genom samarbeten med drygt 30 toppuniversitet världen över erbjuder onlinekurser för alla, är inte ensamma. Nyligen har också liknande initiativ som Udacity (också med koppling till Stanford) samt edX (med koppling till MIT, Harvard och Berkeley) lanserats.
Samhällsinnovationer som dessa kan skapa ett enormt mervärde i en allt mer kunskapsbaserad värld, i form av både materiella och immateriella värden. Ekonomisk tillväxt skapas och människor växer genom bildning och kunskap. Att kostnaden för traditionell utbildning idag är mycket hög och att tillgängligheten till de bästa kurserna vid de främsta universiteten är för låg gör att människor hålls tillbaka.
Att studenter ofta läser vid lärosäten där de fysiskt deltar i undervisningen gör samtidigt att fokusering och specialisering på snäva ämnen försvåras, trots att behoven av kunskap blir just mer specialiserade. Svenska universitet som KTH och Chalmers kan idag av naturliga skäl ha svårt att konkurrera med exempelvis Stanfords generella tekniska utbildningar.
Men genom att i större utsträckning fokusera på specialiserade kurser skulle också de svenska lärosätena kunna nå ut till tiotusentals – eller rentav miljoner – studenter världen över. Därmed skulle svenska universitet och högskolor bättre kunna slå sig fram i den knivskarpa internationella konkurrensen.
Den lägre kostnaden och möjligheten till specialisering är två anledningar till varför vi i Sverige ska bry oss om denna utveckling. Men det finns flera skäl. En ökad förekomst av distansutbildningar driver fram bättre teknisk kompetens hos såväl lärosäten som studenter – och medför rimligtvis att färdigheterna att hantera e-kommunikationsverktyg ökar.
Bättre distansutbildningar kan dessutom göra livet enklare för många människor, till exempel underlätta för de som har familj och barn samt för de som vill kombinera arbete och studier. Distansutbildningar skulle likaså kunna vara en mycket viktig tillgång för invånarna i mindre utvecklade länder, eftersom det kraftigt ökar möjligheterna att ta del av kvalificerade kunskaper.
Med anledning av detta har vi därför två uppmaningar till de som styr svensk utbildningspolitik, liksom till de som leder landets universitet och högskolor.
- För det första, låt den fria utbildningen för svenska studenter omfatta även distansutbildningar från lärosäten utomlands.
- För det andra, missa inte denna möjlighet att modernisera svensk högre utbildning och föra oss närmare den globala kunskapstoppen.
Så kan förutsättningarna för svenska universitet att tillhandahålla utbildning av världsklass stärkas. Så kan fler av våra studenter ges tillfälle att ta del av den allra bästa utbildningen från andra delar av världen.
Aron Modig
Förbundsordförande KDU
Nima Sanandaji
Författare och debattör
Texten har även publicerats på SVT:s debattsida.
Aron Modig 