Socialdemokraterna Mattias Vepsä och Anders Österberg samt journalisten Åke Lif håller inte med mig om att det är fel att vi har röda dagar som vilar på politisk grund samt att 1 maj följaktligen bör fråntas dess status som allmän helgdag. I sina respektive repliker (båda på Brännpunkt 2/5) refererar de till bland annat sociala orättvisor, Karl Marx och att det finns andra helgdagar med koppling till kristendomen. Inget av deras resonemang håller.
Visst finns det missförhållanden i världen och visst finns det stora samhällsproblem. Dessa adresseras dock inte på bästa sätt genom att arbetarrörelsen tilldelas en egen dag för detta. Ska alla andra särintressen som också hittar ”fel” i samhällsbygget också få egna dagar.
Nej, jag tycker inte att vi ska ha några politiskt färgade helgdagar över huvudtaget. De röda dagarna ska istället syfta till att stärka samhällsgemenskapen, genom att knyta an till det allmänna och gemensamma. De ska helt enkelt bidra till att öka sammanhållningen och samhörigheten i samhället. Nationaldagen, den 6 juni, är just en sådan dag. Det är en högtid då vi tillsammans firar vårt land och vår kultur.
Av samma anledningar är det inte det minsta märkligt att vi har helgdagar som bygger på den kristna traditionen. Vår kultur och historia har nämligen helt formats av den. Kristendomen bygger vår kalender (2012 e Kr) och har verkat som en enande och opolitisk kulturbärare i vårt land de senaste tusen åren.
Det kristna kulturarvet är något mer än bara religiös tro. Liksom monarkin och andra institutioner ligger det till grund för mycket av vårt samhälle. Det präglar i hög grad vår historia och även vi som inte går i kyrkan regelbundet kan känna oss som en del av den.
Detta kan aldrig jämföras med en modern politisk uppfattning. Arbetarrörelsen är ett politiskt särintresse med drygt 100 år på nacken och alla jämförelser mellan 1 maj och exempelvis annandag pingst blir därför helt irrelevanta.
Den ideologiska skiljelinjen mellan vänstern och oss unga kristdemokrater blir sedan väldigt skarp då Vepsä och Österberg hävdar att ”allt är politik”. Det är en inställning som fundamentalt skiljer sig från min. Allt är inte politik. Det är istället min övertygelse att borgerlighetens allra viktigaste uppgift är att markera politikens gränser. Steg för steg, och sfär för sfär, bör därför avpolitiseras i det historiskt sett så socialdemokratiskt präglade Sverige. Det gäller också almanackan.
Till Mattias Vepsä och Anders Österberg vill jag också framföra; eftersom Kristdemokraternas 1 maj-tåg i Uppsala samlande dubbelt så många deltagare som Socialdemokraternas dito kommer det säkert att arrangeras även nästa år. Detta ska dock varken den allmänna almanackan eller den svenska allmänheten påverkas av.
Aron Modig
Förbundsordförande KDU
Texten har även publicerats på Svenska Dagbladets debattsida.