Svensk ekonomi går bra i jämförelse med världen i allmänhet och med Europa i synnerhet. Vi har ordning och reda i de offentliga finanserna och statens skuldsättning är idag inte betungande för den ekonomiska utvecklingen. Det är omständigheter som inte minst statsminister Reinfeldt och finansminister Borg ofta upprepar i debatten. Det är glädjande att vi drog lärdomar av 90-talskrisen och att Sverige numera tillhör toppskiktet i Europa när det gäller ekonomisk och finansiell stabilitet. Denna goda ordning är en nödvändig förutsättning för tillväxt på både kort och lång sikt. Men den är inte tillräcklig för att trygga en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.
Det globala ekonomiska landskapet är i ständig förändring. Det försprång som västvärlden och Japan hade för bara 15 år sedan håller på att raderas ut. Det är i grunden något gott att hundratals miljoner fler kan ta del av det ekonomiska välståndet och får en allt drägligare tillvaro. Men det ställer stora krav på oss i Sverige om vi vill hävda oss i den globala konkurrensen. Nyckeln till framgång ligger i att skapa ett bättre klimat för företagande, forskning och utbildning.
En kristdemokratisk politik för att stärka Sveriges konkurrenskraft utgår ifrån ett helhetsperspektiv på tillväxt och företagande. För det första behöver incitamenten för att starta företag, och möjligheterna för små företag att växa, stärkas. Arbetsgivaravgifterna för småföretag bör sänkas med tio procentenheter, samtidigt som sjuklöneansvaret för dessa tas bort. Dessa reformer skulle på ett tydligt sätt förbättra förutsättningarna för många småföretag. Många skulle våga anställa ytterligare en eller annan person, som de idag avstår ifrån till följd av för stora risker och kostnader. Enligt en rapport som presenterades av Företagarna förra året har 16 procent av alla företag någon gång avstått från att nyanställa på grund av dagens modell med sjuklöneansvaret. Det kan motsvara uppemot 55 000 arbetstillfällen.
Vidare måste arbetsmarknaden bli mer flexibel. Lagen om anställningsskydd och dess turordningsregler utgör idag ett stort problem. Arbetsmarknadens funktionssätt försämras, rörligheten hämmas och framförallt ungdomar och invandrare hindras från arbete (enligt bland annat rapport från Fores, 2011). Utformningen av reglerna på arbetsmarknaden är i första hand ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Men löser man inte allvarliga problem inom rimlig tid kan det vara dags för lagstiftaren att ta vid.
För det tredje behöver landets forskning och utbildning tydligare kopplas samman med näringslivet. Ibland hävdas det att strävan efter att forskningsresultat ska kunna kommersialiseras utgör ett hot mot den akademiska friheten. Detta är fel. Exempelvis visar en rapport från Vetenskapsrådet (2007) att samverkan tvärtom generellt sett har positiva effekter, både på den vetenskapliga kvaliteten vid lärosätena och på näringslivets utveckling. I en undersökning genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv (2011) svarade endast 20 procent av företagen att de hade någon form av samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut. Mer positivt var dock att 74 procent av de företag som hade en sådan samverkan menade att det stärkte deras konkurrenskraft.
Avslutningsvis måste också broarna mellan studier och arbete stärkas, samtidigt som utbildning, företagande och hårt arbete görs mera lönsamt. Viktiga åtgärder vore här att slopa fribeloppet i studiemedelssystemet, som hindrar många studenter från att arbeta vid sidan om sina studier, samt att avskaffa den flitfientliga värnskatten.
Detta är några exempel på kristdemokratiska åtgärder som skulle bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Insikten om att vägen till ekonomisk tillväxt går via ett gynnsammare företagsklimat måste dock bli ännu mer levande och tydligare genomsyra alla områden i svensk politik. Endast så kan vi skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt som kommer alla till del.
Mats Odell (KD)
Ordförande för näringsutskottet
Aron Modig (KD)
Förbundsordförande KDU
Aron Modig 