Lägre lön till att börja med är bättre än ingen lön alls

Under de senaste veckorna har över 100 000 gymnasieelever i Sverige tagit studenten, 100 000 ungdomar som nu tar ett nytt steg i livet. Vissa kommer att välja en utbildning för sin framtid medan andra försöker få ett jobb direkt. För att så många som möjligt av de som vill arbeta också ska få möjlighet till detta måste vi gå ifrån den socialistiska modellen till arbetsmarknad vi har i Sverige idag, och istället skapa en flexibel, rörlig och företagarvänlig sådan.

Det finns ett engelskt begrepp som lyder ”Government doesn’t create jobs, businesses does”. Den meningen behöver vi ta fasta på i Sverige. Ibland är det bästa som staten kan göra att inte stå i vägen. När vi i Sverige dessutom har en hög ungdomsarbetslöshet tänker vi unga kristdemokrater inte vara tysta och låta en överreglerad och överbeskattad arbetsmarknad fortsätta att låta ungdomar som vill jobba gå utan jobb och hamna utanför. När vi i Sverige genom lagstiftning diskriminerar unga genom till exempel turordningsreglerna i las så tänker vi inte vara tysta. Las måste reformeras så att det är kompetens och ambition som räknas, snarare än ålder och godtycklighet.

Nyckeln till fler jobb för ungdomar är dock företagen. Det är dyrt och innebär ofta en stor risk för företagare att anställa, vilket inte minst drabbar de små företagen. Därför måste det bli billigare att anställa och arbetsgivaravgifterna måste sänkas.

För att minska de stora risker det innebär att anställa i Sverige behöver vi även avskaffa sjuklöneansvaret för småföretagen. Då skulle fler företag våga nyanställa, eftersom det innebär en betydligt mindre risk att inte behöva betala de första två veckorna när en anställd blir sjuk. Detta kan i dagsläget bli en orimligt hög kostnad för en småföretagare.

För att fler ungdomar ska kunna få en fot in på arbetsmarknaden tycker vi unga kristdemokrater också att det ibland kan vara nödvändigt att ingångslönerna är lägre än idag. Detta skulle göra det mer attraktivt att anställa inte minst ungdomar, och ge oss en större möjlighet att få den värdefulla erfarenhet som ett arbete innebär. Ett bra sätt att stärka ungdomars konkurrenskraft vore att ha lägre ingångslöner som sedan stiger med ökad erfarenhet. En lägre lön till att börja med är alltid bättre än ingen lön alls!

Avslutningsvis menar vi unga kristdemokrater även att det skulle gynna ungdomar om Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes. Arbetsförmedlingen har en viktig roll i samhället för att matcha lediga jobb med arbetssökande, men konkurrens är alltid bra. Om Arbetsförmedlingen fick fler att konkurrera med kan fler jobb skapas genom nya idéer. Men framför allt, om det kan finnas privata arbetsförmedlingar så kan det skapas speciellt nischade arbetsförmedlingar. Då kan det exempelvis finnas arbetsförmedlingar som endast arbetar med att ge jobb till just ungdomar. Ibland är det bästa att staten tar ett steg tillbaka och låter företagen själva utvecklas och skapa jobb.

Dessa veckor har alltså över 100 000 ungdomar tagit studenten. Samhälle måste göra allt för att förvalta deras kunskaper, färdigheter, talanger och ambitioner. Vi kan inte låta ytterligare en generation hamna utanför en arbetsmarknad som vänster- och mittensossar överreglerat och överbeskattat. Ibland är lösningen så enkel som att staten tar ett steg tillbaka så att arbetsmarknaden görs mer rörlig och där företagen blomstrar.

Därför vill vi i KDU se sänkta arbetsgivaravgifterna, lägre ingångslöner, en konkurrensutsatt arbetsförmedling och en reformerad las. För framtiden, för jobben och för våra ungdomar.

Martin Hallander
Arbetsmarknadspolitisk talesman KDU

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Kristdemokratisk politik för ett starkare näringsliv

Svensk ekonomi går bra i jämförelse med världen i allmänhet och med Europa i synnerhet. Vi har ordning och reda i de offentliga finanserna och statens skuldsättning är idag inte betungande för den ekonomiska utvecklingen. Det är omständigheter som inte minst statsminister Reinfeldt och finansminister Borg ofta upprepar i debatten. Det är glädjande att vi drog lärdomar av 90-talskrisen och att Sverige numera tillhör toppskiktet i Europa när det gäller ekonomisk och finansiell stabilitet. Denna goda ordning är en nödvändig förutsättning för tillväxt på både kort och lång sikt. Men den är inte tillräcklig för att trygga en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.

Det globala ekonomiska landskapet är i ständig förändring. Det försprång som västvärlden och Japan hade för bara 15 år sedan håller på att raderas ut. Det är i grunden något gott att hundratals miljoner fler kan ta del av det ekonomiska välståndet och får en allt drägligare tillvaro. Men det ställer stora krav på oss i Sverige om vi vill hävda oss i den globala konkurrensen. Nyckeln till framgång ligger i att skapa ett bättre klimat för företagande, forskning och utbildning.

En kristdemokratisk politik för att stärka Sveriges konkurrenskraft utgår ifrån ett helhetsperspektiv på tillväxt och företagande. För det första behöver incitamenten för att starta företag, och möjligheterna för små företag att växa, stärkas. Arbetsgivaravgifterna för småföretag bör sänkas med tio procentenheter, samtidigt som sjuklöneansvaret för dessa tas bort. Dessa reformer skulle på ett tydligt sätt förbättra förutsättningarna för många småföretag. Många skulle våga anställa ytterligare en eller annan person, som de idag avstår ifrån till följd av för stora risker och kostnader. Enligt en rapport som presenterades av Företagarna förra året har 16 procent av alla företag någon gång avstått från att nyanställa på grund av dagens modell med sjuklöneansvaret. Det kan motsvara uppemot 55 000 arbetstillfällen.

Vidare måste arbetsmarknaden bli mer flexibel. Lagen om anställningsskydd och dess turordningsregler utgör idag ett stort problem. Arbetsmarknadens funktionssätt försämras, rörligheten hämmas och framförallt ungdomar och invandrare hindras från arbete (enligt bland annat rapport från Fores, 2011). Utformningen av reglerna på arbetsmarknaden är i första hand ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Men löser man inte allvarliga problem inom rimlig tid kan det vara dags för lagstiftaren att ta vid.

För det tredje behöver landets forskning och utbildning tydligare kopplas samman med näringslivet. Ibland hävdas det att strävan efter att forskningsresultat ska kunna kommersialiseras utgör ett hot mot den akademiska friheten. Detta är fel. Exempelvis visar en rapport från Vetenskapsrådet (2007) att samverkan tvärtom generellt sett har positiva effekter, både på den vetenskapliga kvaliteten vid lärosätena och på näringslivets utveckling. I en undersökning genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv (2011) svarade endast 20 procent av företagen att de hade någon form av samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut. Mer positivt var dock att 74 procent av de företag som hade en sådan samverkan menade att det stärkte deras konkurrenskraft.

Avslutningsvis måste också broarna mellan studier och arbete stärkas, samtidigt som utbildning, företagande och hårt arbete görs mera lönsamt. Viktiga åtgärder vore här att slopa fribeloppet i studiemedelssystemet, som hindrar många studenter från att arbeta vid sidan om sina studier, samt att avskaffa den flitfientliga värnskatten.

Detta är några exempel på kristdemokratiska åtgärder som skulle bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Insikten om att vägen till ekonomisk tillväxt går via ett gynnsammare företagsklimat måste dock bli ännu mer levande och tydligare genomsyra alla områden i svensk politik. Endast så kan vi skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt som kommer alla till del.

Mats Odell (KD)
Ordförande för näringsutskottet

Aron Modig (KD)
Förbundsordförande KDU