Almedalen 2015

Efter två års ”uppehåll” fick jag i förra veckan åter möjlighet att vara på plats i Visby under Almedalsveckan. Det är en härlig vecka. Politik, samhälle, debatt, nätverkande och trevligheter på en och samma gång, där långtifrån bara politiker utan en bredd av aktörer, deltar. Antalet deltagande företag och intresseorganisationer växer år för år, men i centrum står alltjämt kvällarnas partiledartal.

Höjdpunkten för oss kristdemokrater liksom, skulle jag tro, för borgerligheten i bredare bemärkelse var Ebba Busch Thors debut på scenen i Almedalsparken. Det fokuserade på de mest relevanta områdena just nu, var både ideologiskt och innehöll konkreta förslag, var välkomponerat och väl framfört. Om du missade det – se det gärna i efterhand!

Personligen medverkade jag, utöver ett tiotal personliga möten, luncher och middagar liksom många mingel, vid sex publika seminarier och paneldebatter. Dessa var (med länk till videoklipp eller åtminstone mer info):

Almedalsveckan är alltid väldigt intensiv och det är oftast först efteråt som det ges tillfälle att reflektera. I stort är jag dock nöjd med både min egen och mitt partis prestation, och efter lite mer av ledighet under de kommande veckorna ser jag definitivt fram emot det fortsatta politiska arbetet.

Väl mött senare i sommar!
Aron

Panel, panel, panel, panel...

Panel, panel, panel, panel…

Invald i KD:s partistyrelse

Vid Kristdemokraternas extra riksting i Stockholm i lördags valdes jag in i partistyrelsen. Stort tack för det förtroendet! Det ska bli väldigt roligt att vara en del av partiets arbete framåt, under ledning av Ebba Busch Thor. Missa för övrigt inte att se Ebbas installationstal.

Hela den nyvalda partistyrelsen:

Ebba Busch Thor, partiordförande
Jakob Forssmed, vice partiordförande
Emma Henriksson, andre vice partiordförande

David Lega, ordinarie ledamot
Annika Eclund, ordinarie ledamot
Andreas Carlson, ordinarie ledamot
Caroline Szyber, ordinarie ledamot
Aron Modig, ordinarie ledamot
Monica Selin, ordinarie ledamot
Peter Kullgren, ordinarie ledamot
Bengt Germundsson, ordinarie ledamot
Sofia Damm, ordinarie ledamot
Lars Adaktusson, ordinarie ledamot
Anders Sellström, ordinarie ledamot
Soledad Henriques, ordinarie ledamot

Lars Thunberg, ersättare
Erik Slottner, ersättare
Per Landgren, ersättare
Ella Bohlin, ersättare
Behcet Barsom, ersättare
Irene Oskarsson, ersättare
Michael Anefur, ersättare
Stig Nyman, ersättare

Jag leder KD:s besparingsgrupp

Artikel publicerad på Kristdemokraternas webbplats den 12 mars 2015.

Kristdemokraterna har nyligen tillsatt en besparingsarbetsgrupp under ledning av Aron Modig.
– Vi tycker inte att det är försvarbart att reflexmässigt höja skatten eller överge överskottsmålet för att kunna göra reformer, som den här regeringen gör. Vår besparingsgrupp kommer att bevaka att varje skattekrona används på bästa sätt.

Regeringen vill nu inte bara höja skatterna kraftigt utan även överge överskottsmålet. Det är anmärkningsvärt, inte minst när finansministern åtskilliga gånger i valrörelsen utgett sig för att värna det. Anledningen sägs nu vara att regeringen vill frigöra finansiellt utrymme som kan användas i olika typer av investeringar. Visst frigörs pengar på sikt om överskottsmålet slopas, men det är inte värt uppoffringen i stabilitet.

Istället för att föreslå stora skattehöjningar och nu att försvaga det finansiella ramverket borde regeringen börja i en annan ände – vilka besparingar kan göras i befintlig budget för att möjliggöra investeringar i järnväg och bostäder? Vad kan skalas bort för att frigöra budgetutrymme för att möta utanförskapet och de ökande välfärdsbehoven?

Det är i den änden vi kristdemokrater börjar när vår besparingsarbetsgrupp nu drar igång arbetet. Vi vill se över hur varje skattekrona kan användas på ett mer effektivt sätt och jag är övertygad om att det finns medel att frigöra. Skattepengarna kommer från arbetande och skapande människor, och vi politiker har en moralisk skyldighet att förvalta dem på bästa sätt. Med de hårdast beskattade löntagarna i världen har vi fortfarande utmaningar. De som ständigt ropar efter ett högre skattetryck borde ha lärt sig – världens högsta skatter har inte varit, och kommer inte att vara, lösningen på våra utmaningar och problem.

När besparingar och reformer kommer på tal citeras ofta socialdemokraten Gustav Möller: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Det är ett kärnvärde som vi kristdemokrater står bakom. Därför kommer vi att noggrant granska såväl budgetens utgiftsområden som inkomstsidor för att se om pengarna används rätt och vart det finns reformutrymme att hämta. Detta granskningsarbete är en av våra absolut viktigaste uppgifter som folkvalda och nu intensifierar vi det.

För somliga politiker, inte sällan på vänsterkanten, kan statsbudgeten i teorin bli hur stor som helst. Saknas pengar i kassakistorna – då är det ”bara” att höja skatten. Den typen av agerande handlar i grund och botten alltid om att flytta makt från enskilda och familjer till staten. Den idén utgår från att politikerna vet bäst hur pengarna ska spenderas. Det tror inte vi och därför ska inkomstskattehöjningar aldrig föreslås eller accepteras lättvindigt. Kanske kan till och med vissa skattesatser minskas och statens budget slimmas, men medborgarna ändå få ut mer av den offentliga service som erbjuds?

Alliansregeringarna 2006-2014 gjorde stora insatser i att sänka skattetrycket i Sverige, inte minst för människor som arbetar. Men i för stor utsträckning har viktiga frihetsfrågor kommit att reduceras till att enbart bli nytto- eller plånboksfrågor. Sänkta inkomstskatter ökar drivkrafterna för jobb och leder till mer pengar i plånboken. Det är riktigt. Men skattesänkningar är framförallt viktiga av etiska skäl och för att de skapar större frihet i vardagen. Genom att inflytandet över den egna vardagen ökar så myndigförklarar vi människor. Det personliga ansvarstagandet växer vilket vi tror är en nyckel för ett bättre samhälle i stort. Dessutom, ska vi upprätthålla förtroendet för vårt skattesystem bör det offentliga inte ta ut en krona mer än de behöver.

Så efter många år av regerande bör vi stanna upp och fråga oss – finns det system och utgifter som vi bör reformera eller rent av ta bort? Sådant som inte fungerar som det är tänkt eller blivit ineffektivt. Görs inte detta regelbundet, kan man fråga sig? Nej, den krassa verkligheten är tyvärr att det inte sker i tillräcklig omfattning. Om vänsterregeringen på ett ansvarsfullt sätt vill skapa finansiellt utrymme för kommande investeringar så är det här den borde börja. Kraftigt höjda skatter och den nu annonserade planen med att överge överskottsmålet är oroväckande oansvarig.

Utveckla politiken och ta rollen som ett ledande borgerligt parti

Debattartikel publicerad i denna veckas nummer av tidningen Kristdemokraten.

”Ett Kristdemokraterna som ingen brydde sig om.” Meningen i tidningen Fokus eftervalsreportage (den 19/9) är smärtsam, men måste stämma till eftertanke. Det är den enda mening i den elva sidor långa texten där vårt parti omnämns. Trots att valrörelsen på många sätt kändes bra, måste det som ryms i denna korta mening tas på allvar.

Mot bakgrund av de senaste årens långa rad av svaga opinionsmätningar och proffstyckarnas återkommande sågningar, kan det vara lätt att pusta ut när vi i slutänden klarade spärren i riksdagsvalet. Känslan på valvakan var att vi visserligen förlorade, men det faktum att M och FP tappade mer dämpade den känslan.

Årets val kan dock inte ses som något annat än ett misslyckande. Vi backade för fjärde riksdagsvalet i följd och är nu nere på en tredjedel av det procentuella stöd vi hade 1998. Jämfört med valet 2010 har vi tappat nästan 50 000 röster, trots en ökande befolkning.

Organisatoriskt fungerade det mesta väl och det finns mycket annat positivt att ta fasta på. Men vi vill här lyfta fram några områden där vi tror att partiets valanalysgrupp behöver gå på djupet för att utreda vad som gick fel.

För det första hamnade vi för ofta helt utanför den övriga valdebatten. Våra valfrågor var för smala och/eller låg för långt ifrån de frågor som diskuterades i debattens centrum. Samtidigt saknade vi helt systemkritik. Vi var för dåliga på att kommunicera vilka samhällsproblem vi egentligen ville komma tillrätta med genom våra förslag. Hur kan vi framöver bättre ge svar på frågor som människor faktiskt ställer?

För det andra lyckades vi inte hålla oss till vårt fastslagna fokusområde ända in i mål. De tre huvudsakliga valfrågor som vi identifierade var mindre barngrupper i förskolan, äldreboendegaranti och att landstingen bör avskaffas. Endast den förstnämnda kan anses ligga inom ramen för det av partiet beslutade fokusområdet ”barn och ungas uppväxtvillkor”. Detta bidrog till otydlighet.

För det tredje ser vi, enligt Valu, ut att ha tappat flera av våra traditionella kärnväljare: kyrkobesökarna och barnfamiljerna. Som ersättning för vårdnadsbidraget hade vi visserligen med barnomsorgspengen i vårt valmanifest, men det var barngruppernas storlek som lyftes fram som vårt huvudförslag på familjeområdet. Därmed uteblev konflikten i debatten eftersom S hade ett snarlikt förslag. Hur tydligt uppfattade väljarna att vi vill ta fighten för valfrihet i barnomsorgen?

För det fjärde hade vi ingenting att erbjuda de M-väljare som vi skulle vinna över. Möjligen var landstingsfrågan en sådan (som också är helt rätt i sak) – men som ju gick emot det fastslagna fokusområdet.

För det femte behöver vi fråga oss själva om SD i detta val lade beslag på de M-väljare (landsbygdsboende, mer konservativa) som enligt våra egna analyser var våra potentiella väljare. Att enbart utifrån Valu konstatera att 4 procent av våra väljare 2010 gick till SD är inte en tillräcklig analys, eftersom val vinns genom att nya väljare nås.

Samtidigt står vi idag i ett politiskt landskap där det finns stora möjligheter för vårt parti. Vi kommer att se en historiskt svag regering och ett läge där M står utan såväl organisatorisk som ideologisk och realpolitisk kompass. Vi kristdemokrater kan ta ett stort utrymme i debatten och till och med göra anspråk på att vara en ledande oppositionskraft.

Vi tror att följande är några faktorer som är viktiga för att vi ska lyckas i detta arbete:

1)      De kristna värderingarna och den kristna människosynen är det avgörande för vårt parti. Trots det får vi emellanåt frågan: Varför behövs KD? Den frågan ställs aldrig till MP, Fi eller SD. Anledningen – tror vi – är att deras värderingar förknippas starkt med det sakpolitiska innehållet. I vårt parti upplevs inte alltid den kopplingen tydlig och väljarna vet inte vart vi står. Vi behöver själva bli bättre på att definiera de kristna värderingarna.

2)      Arbetet med att fokusera vår kommunicerade politik och rikta in oss på de målgrupper som ligger nära oss, utifrån de redan gjorda analyserna, måste fortsätta. Våra potentiella väljare är värderingsdrivna, tror på marknadsekonomi och återfinns i regel bland de som tidigare har röstat på Moderaterna. Enligt Valu identifierar sig 77 procent av våra väljare som ”höger”.

3)      Som ett litet parti är det extra viktigt att vi söker konfliktytor med andra partier. KD ska vara det parti som människor pratar om och förhåller sig till. Det duger inte att vara den som sätter ned foten sist i viktiga frågor för att på så sätt framstå som mest balanserad. Vi behöver ha relevanta svar på människors upplevda problem

4)      För att stärka partiets förtroende hos mitten-höger-väljare finns det vissa hygienområden där vi behöver bli starkare. Det handlar om ekonomi, företagande och jobb. Men också om en rättspolitik och försvarspolitik som värnar medborgarnas trygghet. Dessutom om att stå upp för en skola med kunskapsfokus och att vara en valfrihetens väktare.

5)      När partiets resurser nu krymper tappar vi kompetenta medarbetare i både regering och riksdag. Detta innebär att ett ännu större ansvar läggs på de enskilda riksdagsledamöterna. Vi är beredda att ta det ansvaret. Det utåtriktade arbetet måste nu ha högsta prioritet.

6)      Det behövs en strategi för hur vi ska kunna rekrytera både gräsrötter och personer som framöver kan bli ledande i partiet på alla nivåer.

7)      Vårt framgångsrika EP-val berodde till stor del på det stora förtroende som fanns hos väljarna för vår toppkandidat Lars Adaktusson. Vi behöver profilerade företrädare som tillsammans med partiledaren kan ta fighten för vår sak.

Efter valet 2010 fanns det – med rätta – en ganska stor krismedvetenhet i vårt parti. Denna är idag inte alls lika tydlig, trots ytterligare ett dåligt valresultat och en trend som om den står sig riskerar partiets plats i riksdagen. I detta läge kan det inte vara de som problematiserar och kommer med idéer och inspel som ska ställas till svars – utan de som menar att allt är frid och fröjd.

Vi tvingas konstatera att Kristdemokraterna i valet 2014 var partiet som ingen brydde sig om. Men så behöver det inte vara om fyra år. Vårt parti har stora möjligheter att nu använda oppositionsläget för att utveckla politiken och inta rollen som ett ledande borgerligt parti. Vi vill medverka till att KD blir en politisk kraft som människor brys sig om och har förtroende för.

Aron Modig
Riksdagsledamot

Andreas Carlson
Riksdagsledamot

Vägen framåt för Kristdemokraterna är mer makt till familjen

Debattartikel publicerad på Newsmill den 25 januari 2013:

I helgen samlas drygt 1 000 kristdemokrater till kommun- och landstingspolitiska dagar i Helsingborg. På programmet står seminarier, utbildningar och strategidiskussioner. Vår politik för bättre uppväxtvillkor för barn och ungdomar ska vässas ytterligare.

Jag har flera gånger tidigare efterlyst en tydligare positionering av Kristdemokraterna i svensk politik. Vi vet att de väljare som kan tänka sig att rösta på oss finns på den borgerliga planhalvan och ser sig själva som höger. Det är därför glädjande att också den strategi för vårt parti inför valen 2014, som antogs av partistyrelsen i juni, visar på tydlighet i denna fråga. KD ska vara ett tydligt borgerligt parti med ett stort socialt engagemang. De väljare som har vårt parti som andrahandsalternativ röstade företrädesvis på Moderaterna i valet 2010 och det är därför dessa väljare vi nu ska rikta in oss på att värva.

Denna strategi är förstås central att ha i åtanke då vi konkretiserar vår politik för bättre uppväxtvillkor för barn och unga. Det gäller att hitta de frågor som tilltalar våra potentiella väljare och samtidigt ryms inom de fyra kärnområden som vi vill fokusera på; familj, ungdomsarbetslöshet, skola och ungdomsbrottslighet.

Grunden för goda uppväxtvillkor läggs i familjen. En kristdemokratisk familjepolitik måste därför utgå ifrån insikten om att de allra flesta familjer mår bättre om de ges mer makt över sin vardag. Då duger det inte att bara höja nivån i diverse försäkringssystem eller föreslå nya kommunala inrättningar för att stödja familjer med problem. Världens högst beskattade barnfamiljer förtjänar bättre. Om vi kristdemokrater menar allvar med att vi står på familjens sida måste vi aktivt driva på för fortsatta skattesänkningar för vanligt folk.

Utöver att vara familjernas främsta företrädare måste KD värna företagandet i Sverige. Vi borde ha goda förutsättningar att vara företagsamhetens främsta väktare, inte minst med tanke på de många exempel av växande småföretag som finns i våra starka fästen i Småland och Gnosjö-regionen. Och eftersom många av framtidens jobb måste komma från de små företagen, vilka är bättre att fråga om hur vi får ett bättre företagsklimat än just de som företräder företagarna?

De tre företagarorganisationer som finns i Sverige – Företagarna, Småföretagarnas Riksförbund och Företagarförbundet – är alla överens om att turordningsreglerna i LAS är ett av de största hindren för jobbtillväxten.

Om KD drev ett avskaffande av turordningsreglerna i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och slopad statlig inkomstskatt skulle vi på allvar kunna profilera oss som ett företagarvänligt parti som tar problemet med hög arbetslöshet bland unga på allvar.

Den skolpolitiska arbetsgrupp som sedan drygt ett år arbetar med att utveckla vårt partis skolpolitik är något bra på spåren. Hittills har gruppen levererat ett tiotal skarpa förslag för att utveckla det fria skolvalet genom att stärka möjligheten för elever och föräldrar att göra informerade val, förbättra inflödet av starka lärare, stänga ner de dåliga skolorna samt främja läskunnigheten och bildningen.

I förra veckan presenterade KD:s rättspolitiska talesperson Caroline Szyber en bra och omfattande rapport innehållande många goda förslag för hur vi kristdemokrater vill förebygga och agera mot ungdoms- och gängkriminaliteten. Nu framöver behöver denna proaktiva politik och kompletteras med en reaktiv sådan.

Strängare straff på vålds- och sexualbrott är ett måste, liksom tydligare påföljder för mindre brott så att kriminella beteenden kan brytas i tid. KD har också rikstingbeslut på att se över den så kallade straffrabatten, vilket partiet borde driva tydligare. Det är inte rimligt att principen ”tag två, betala för en” ska tillämpas i rättsskipningen. Varje brott ska få den påföljd som just det förtjänar.

Avslutningsvis kan alltså konstateras att KD både har ett tydligt fokusområde för politiken och en strategi för hur vi ska locka de väljare som överväger att rösta på partiet. Vad som nu återstår är att verkställa framtagandet av den nya sakpolitiken, och inte minst att föra ut den till väljarna. Där bär alla vi som i olika sammanhang företräder partiet ett stort ansvar.

Det går inte att vänta. Nu är tid för att vässa politiken och växla upp aktiviteten i den kristdemokratiska rörelsen. Låt de kommun- och landstingspolitiska dagarna bli startskottet på detta!

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Nu är tid att vässa politiken ordentligt

Debattartikel publicerad i Kristdemokraten den 21 september 2012:

Vi är många som varje dag lägger ned vår själ i arbetet för att stärka kristdemokratin i Sverige. Alla drivs vi av en tro på människors egen förmåga att ta ansvar för sina liv i gemenskap med omgivningen. Vi KDU:are är varje vecka ute och möter ungdomar i deras vardag. Många timmars jobb läggs ned helt ideellt i detta så viktiga arbete. Det känns därför förstås frustrerande att ständigt mötas av låga opinionssiffror för vårt parti.

Jag har flera gånger tidigare efterlyst en tydligare positionering av Kristdemokraterna i svensk politik. Vi vet att de väljare som kan tänka sig att rösta på oss finns på den borgerliga planhalvan och ser sig själva som höger. Det är därför glädjande att den strategi för vårt parti inför valen 2014, som antogs av partistyrelsen i juni, visar på tydlighet i denna fråga. KD ska vara ett tydligt borgerligt parti med ett stort socialt engagemang!

Denna strategi är förstås central att ha i åtanke då fokusområdet barns och ungas uppväxtvillkor ska konkretiseras ned i reell politik. Det gäller nu att hitta de frågor som tilltalar våra potentiella väljare och samtidigt ryms inom de fyra antagna kärnområdena; familj, ungdomsarbetslöshet, skola och ungdomsbrottslighet. Till detta arbete vill jag och KDU göra ett antal medskick.

Grunden för goda uppväxtvillkor läggs i familjen. En kristdemokratisk familjepolitik måste därför utgå ifrån insikten om att de allra flesta familjer mår bättre om de ges mer makt över sin vardag. Då duger det inte att bara höja nivån i diverse försäkringssystem eller föreslå nya kommunala inrättningar för att stödja familjer med problem. Världens högst beskattade barnfamiljer förtjänar bättre. Om vi kristdemokrater menar allvar med att vi står på familjens sida måste vi aktivt driva på för fortsatta skattesänkningar för vanligt folk.

Utöver att vara familjernas främsta företrädare måste KD värna företagandet i Sverige. Vi borde ha goda förutsättningar att vara företagsamhetens främsta väktare, inte minst med tanke på de många exempel av växande småföretag som finns i våra starka fästen i Småland och Gnosjö-regionen. Och eftersom många av framtidens jobb måste komma från de små företagen, vilka är bättre att fråga om hur vi får ett bättre företagsklimat än just de som företräder företagarna?

De tre företagarorganisationer som finns i Sverige – Företagarna, Småföretagarnas Riksförbund och Företagarförbundet – är alla överens om att turordningsreglerna i LAS är ett av de största hindren för jobbtillväxten. Just denna princip om ”sist in, först ut” drabbar också unga hårdare än andra grupper på arbetsmarknaden. Dels för att dessa ofta har kortare anställningstid i bagaget och dels för att turordningsreglerna bidrar till inflexibilitet.

Om KD drev ett avskaffande av turordningsreglerna i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och slopad värnskatt skulle vi på allvar kunna profilera oss som ett företagarvänligt parti som tar problemet med hög arbetslöshet bland unga på allvar.

Något som hänger samman med ungas situation på arbetsmarknaden är förstås skola och utbildning. Att oräkneliga elever går ut med ofullständiga betyg, och att många skolor tillåts underprestera år efter år, är inte acceptabelt. Valfriheten ska värnas och utvecklas men tydligare sanktioner måste finnas mot skolor som misslyckas och incitament för att förbättra resultaten behöver skapas. Här vore det önskvärt att skapa någonting som liknar den så kallade kömiljarden inom vården. Självklart är det kvalitet och goda resultat som ska löna sig, inte misslyckanden. Vi måste också våga lägga ner dåliga skolor. Ingen tjänar på att illa fungerande verksamheter tillåts fortsätta.

Skolan kommer dock aldrig att bli bättre än dess viktigaste resurs; lärarna! Att hitta vägar för att höja yrkets status är en av framtidens viktigaste utmaningar. Fler karriärvägar och bättre möjligheter till vidareutbildning och prestationsbaserad lönesättning är här några viktiga inslag.

Skolan har också en viktig fostrande roll och ett ansvar för att fånga upp unga människor på glid. Men hur mycket resurser samhället än lägger på förebyggande arbete, så kommer en liten grupp unga alltid att hamna i destruktiva beteenden och till och med kriminalitet. Det är då lika viktigt att bekämpa den brottslighet som uppstår. Under sommarens Almedalsvecka arrangerade Kristdemokraterna ett seminarium kring ungdomsbrottslighet. Många goda idéer kom fram om hur ungdomsbrottsligheten kan förebyggas, där inte minst föreningsliv och civilsamhället spelar en viktig roll. Men ska vi ha en trovärdig politik på området så räcker det dock inte att bara arbeta på en front. Vi måste ha en politik för både proaktivt och reaktivt arbete.

Brottsoffret måste här sättas i centrum och de drabbades möjlighet till upprättelse ska vara i fokus. För detta behövs fler poliser som syns ute i verkligheten, speciellt vid de mest brottsutsatta platserna. Strängare straff på vålds- och sexualbrott är också ett måste, liksom tydligare påföljder för mindre brott så att kriminella beteenden kan brytas i tid.

KD har också rikstingbeslut på att se över den så kallade straffrabatten, vilket partiet borde driva tydligare. Det är inte rimligt att principen ”tag två, betala för en” ska tillämpas i rättsskipningen. Varje brott ska få den påföljd som just det förtjänar.  Lag och ordning måste råda och kriminalitet måste bekämpas oavsett när, var och varför den uppstår!

Avslutningsvis kan alltså konstateras att KD antagit ett fokusområde för politiken samt en strategi för hur vi ska locka de väljare som överväger att rösta på partiet. Vad som nu återstår är att verkställa framtagandet av den nya sakpolitiken, och inte minst att föra ut den till väljarna. Partiet har talespersoner på alla de fyra ovan nämnda kärnområdena.  Men vi unga kristdemokrater tycker att framför allt vår hållning i skolpolitiken och arbetsmarknadspolitiken är på tok för osynlig i den allmänna debatten. Så Annika Eclund och Andreas Carlson, ta för er mer!

Nu är tid för att vässa politiken ordentligt och växla upp aktiviteten i rörelsen!

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Kristdemokraternas väljare finns till höger

Debattartikel publicerad på TV4/Politikerbloggen den 8 juli 2012:

Idag är det Kristdemokraternas dag i Almedalen. Göran Hägglund har nu möjligheten att förtydliga och staka ut vägen till en kristdemokratisk valframgång 2014. Mycket har hänt inom partiet det senaste året. Barns och ungas uppväxtvillkor är fokusområdet, en ny familjepolitik har tagits fram och partiledarvalet präglade hela hösten. Ändå är Kristdemokraternas opinionssiffror låga och partiet hamnar under 4-procentsspärren i många mätningar.

Behovet av förnyelse är fortfarande stort för att locka fler väljare. Vi vet också var väljarna finns: till höger! Sju av tio väljare som Kristdemokraterna tappade 2010 gick till Moderaterna. Ska vi vända den negativa trenden måste partiet helt enkelt fokusera på borgerliga väljare och ha en tydligt borgerlig profil.

Vi unga kristdemokrater är den tydligaste och skarpaste borgerliga rösten i denna förnyelseprocess. Vi är av den fasta övertygelsen att all politik måste utgå ifrån universella värderingar och det gemensamma bästa. Utifrån den kristdemokratiska värdegrunden vill vi vara med och forma en berättelse om framtidens Sverige. Tillsammans kan vi göra vårt land än mer borgerligt, präglat av mer frihet, gemenskap och personligt ansvarstagande! För en kristdemokratisk valframgång 2014 är det nödvändigt att Kristdemokraterna väljer samma väg som KDU och profilerar sig som den tydligaste borgerliga rösten i Alliansen. Moderaternas rörelse mot mitten har lämnat öppet spelrum på högerkanten, där ska den svenska kristdemokratin finnas!

Mycket har hänt i Sverige de senaste åren. 2006 kom att innebära att paradigmskifte i svensk politik när Alliansen vann valet. Kristdemokraterna har varit en starkt bidragande kraft i förändringsarbetet sedan dess; mer valfrihet inom välfärden har införts, skatten har sänkts för verklighetens folk och straffen på grova våldsbrott har höjts.

Den kristdemokratiska och borgerliga berättelsen om Sverige får dock inte stanna där. När vi går till val 2014 kommer Alliansen att ha styrt Sverige i åtta år. Om vi då fortfarande ska uppfattas som det mest relevanta alternativet av väljarna är behovet av förnyelse stort. Kristdemokraternas bidrag i denna förnyelse bör vara ett tydligt fokus på att göra det lönsammare att starta och driva företag, en politik som sätter familjers frihet i centrum och ett brottsofferperspektiv i kriminalpolitiken. Det handlar i grunden om att bryta med arvet från det socialdemokratiska 1900-talet.

Vi unga kristdemokrater vill vara med och forma ett samhälle präglat av personlig frihet i gemenskap med nära och kära. Mer makt måste flyttas från de politiska sammanträdesrummen till köksborden hos verklighetens folk. Men med ökad egenmakt följer också ansvar att visa solidaritet och medmänsklighet gentemot omgivningen. Gemenskapstanken är därför något som sträcker sig bortom både egocentrisk individualism och förtryckande kollektivism. Ensidigt självförverkligande eller Jantelagstänkande har här ingen plats. Det har däremot insikten om att samhällets viktigaste värden inte kan mätas i pengar. De stavas istället frihet, ansvar, flit, gemenskap, medmänsklighet, förtroende och tillit.

Vi är en ny generation av unga borgerliga politiker, som avvisar både den socialliberala viljan att detaljstyra människors liv och den egoistiskt anstrukna nyliberala hållningen. Vi – framtidens svenska höger – talar istället om värdet av gemensamma och universella normer och värderingar. Den svenska kristdemokratins uppgift ska här vara att se till att politiken tar ett kliv tillbaka och att det civila samhället och människors makt över sin egen vardag stärks. Det är framtidens höger!

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

20 frågor som partiet kan och bör driva

Debattartikel publicerad i senaste numret av Kristdemokraten:

Skaffa dig ett liv! Det är det budskap som vi unga kristdemokrater i KDU går ut med till de ungdomar vi möter på landets gymnasieskolor under vintern. Det kan låta hårt – men vad är egentligen alternativet? Vi bär alla det yttersta ansvaret för våra liv och har enorma möjligheter att skaffa oss just det liv som vi som enskilda människor vill leva. Samtidigt har politiken ett stort ansvar i att ge alla människor så goda förutsättningar som möjligt att kunna ta tillvara på de möjligheter och talanger som var och en av oss besitter, så att vi alla kan skaffa oss ett så bra liv som möjligt.

Vid rikstinget i Umeå i somras fattade Kristdemokraterna beslut om att ”barns och ungas uppväxtvillkor” ska utgöra partiets fokusområde framöver. Under hösten 2011 fastställde sedan partistyrelsen fyra prioriterade områden inom vilka utveckling av ny politik ska ske; familj, skola, ungdomsarbetslöshet och ungdomsbrottslighet. Inom dessa delområden sker nu ett omfattande politikutvecklingsarbete.

KDU står bakom beslutet om att ha barns och ungas uppväxtvillkor som politiskt fokusområde. Det är ett viktigt område inom vilket partiet har hög trovärdighet. Men det är också ett område som både passar partiets prioriteringar väl och kan väcka engagemang inom den egna rörelsen.

Kristdemokraternas allvarliga problem kommer dock inte att lösas bara för att partiets företrädare runtom i landet pratar om samma samhällsproblem och om ungefär samma frågor. Nej, partiets politik för att ge barn och unga bästa möjliga uppväxtvillkor behöver vara såväl enhetlig som inriktad på Kristdemokraternas potentiella väljargrupper. Dessa finns till höger i det svenska politiska landskapet. Det är av oerhört stor vikt att partiets utvecklingsarbete verkligen tillgodoser behovet av en riktigt skarp politisk profilering gentemot dessa väljargrupper.

För att bidra till att Kristdemokraternas politik i framtiden antar rätt fokus lanserade KDU, i samband med de kommun- och landstingspolitiska dagarna i Västerås, rapporten ”Skaffa dig ett liv!”. I denna rapport presenterar vi 20 förslag på frågor som moderpartiet kan och bör driva. Läs gärna rapporten på http://www.kdu.se.

Efter det extra rikstinget arbetar vi KDU:are fortsatt hårt för att stärka den unga kristdemokratiska rörelsen och bli ännu bättre på att sprida kristdemokratin bland Sveriges unga. Vi sluter helhjärtat upp bakom den partiledning som nu är vald och hoppas på ett bra och konstruktivt samarbete i det mycket viktiga arbete vi har framför oss inför valen 2014.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

KD:s potentiella väljargrupper finns till höger

Debattartikel publicerad på TV4/Politikerbloggen den 27 januari 2012:

Skaffa dig ett liv! Det är det budskap som vi unga kristdemokrater i KDU går ut med till de ungdomar vi möter på landets gymnasieskolor under vintern. Det kan låta hårt – men vad är egentligen alternativet? Vi bär alla det yttersta ansvaret för våra liv och har enorma möjligheter att skaffa oss just det liv som vi som enskilda människor vill leva. Samtidigt har politiken ett stort ansvar i att ge alla människor så goda förutsättningar som möjligt att kunna ta tillvara på de möjligheter och talanger som var och en av oss besitter, så att vi alla kan skaffa oss ett så bra liv som möjligt.

Vid rikstinget i Umeå sommaren 2011 fattade Kristdemokraterna beslut om att ”barns och ungas uppväxtvillkor” ska utgöra partiets fokusområde framöver. Under hösten 2011 fastställde sedan partistyrelsen fyra prioriterade områden inom vilka utveckling av ny politik ska ske; familj, skola, ungdomsarbetslöshet och ungdomsbrottslighet. Inom dessa delområden sker nu ett omfattande politikutvecklingsarbete.

KDU står bakom beslutet om att ha barns och ungas uppväxtvillkor som politiskt fokusområde. Det är ett viktigt område inom vilket partiet har hög trovärdighet. Men det är också ett område som både passar partiets prioriteringar väl och kan väcka engagemang inom den egna rörelsen.

Kristdemokraternas allvarliga problem kommer dock inte att lösas bara för att partiets företrädare runtom i landet pratar om samma samhällsproblem och om ungefär samma frågor. Nej, partiets politik för att ge barn och unga bästa möjliga uppväxtvillkor behöver vara såväl enhetlig som inriktad på Kristdemokraternas potentiella väljargrupper. Dessa finns till höger i det svenska politiska landskapet. Det är av oerhört stor vikt att partiets utvecklingsarbete verkligen tillgodoser behovet av en riktigt skarp politisk profilering gentemot dessa väljargrupper.

För att bidra till att Kristdemokraternas politik i framtiden antar rätt fokus lanserar KDU, i samband med Kristdemokraternas kommun- och landstingspolitiska dagar som hålls i Västerås idag och imorgon, rapporten ”Skaffa dig ett liv!” med inspel till politikutvecklingsarbetet. I denna rapport presenterar vi 20 förslag på frågor som moderpartiet kan och bör driva.

Trygga hemförhållanden är det mest basala för att barn och ungdomar ska få bästa möjliga start på livet. Sverige behöver helt enkelt mer trygga, starka och stabila familjer! Det vi från politiskt håll kan göra för att åstadkomma detta är att underlätta för familjer ekonomiskt samt att ge dem större inflytande över sina liv – flytta makt från de politiska sammanträdesrummen till köksborden. Konkret borde Kristdemokraterna driva på för ytterligare sänkta skatter för vanligt folk, införande av ett skatteavdrag för barnfamiljer och inrättande av frivillig sambeskattning. Dessutom borde partiet arbeta för mer valfrihet inom barnomsorgen genom införandet av ett barnkonto som ersättning till dagens alla bidragssystem.

Vid sex-sju års ålder börjar de allra flesta svenska barn i skolan. Där får de kunskap för livet, får med sig värderingar och knyter vänskapsband. På detta område är det viktigt att Kristdemokraterna står upp för friskolesystemet och rätten för ungdomar och familjer att välja den skola som passar dem bäst. Partiet borde också arbeta för ett förändrat synsätt på värdegrundsarbetet i skolan, där detta utgör en integrerad del i skolans ordinarie undervisningsarbete och där föräldraansvaret för barns och ungas uppfostran betonas.

Då ungdomarna lämnat skolan och eventuell högre utbildning är det viktigt att det finns jobb söka eller att möjligheterna att starta och driva företag är goda. Därför måste det föras en politik för att stärka företagandet och jobbtillväxten. Nyckeln till en fortsatt god välfärd och fler jobb åt unga stavas inte mer bidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utan kraftfulla satsningar och effektiva reformer för ett mer företagsamt Sverige. Därför bör Kristdemokraterna driva att slopa turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, fortsätta sänka arbetsgivaravgifterna och avskaffa sjuklöneansvaret för småföretagare. Dessutom borde både värnskatten och de så kallade 3:12-reglerna avskaffas, som idag är stora hinder för företagande och tillväxt. Insikten om att arbete är helt avgörande för att människor ska kunna skaffa sig ett bra liv ska ligga till grund för alla åtgärder på detta område.

För att Sveriges barn och ungdomar ska kunna ta sig igenom skoltiden, ut på arbetsmarknaden och så småningom skaffa sig en egen familj måste de också kunna känna sig trygga. Unga människors drömmar och framtidstro riskerar att snabbt bytas ut mot en tillvaro präglad av psykisk ohälsa, rädsla och social oro efter att de blivit utsatta för brott. Kristdemokraterna måste därför arbeta för att krafttag ska tas mot brottsligheten. Vi behöver fler poliser som syns på stan och som ser till att alla brott utreds. Vi behöver också ta bort straffrabatten och avskaffa den så kallade 2/3-frigivningen. Dessutom ska föräldraansvaret stärkas också på detta område genom att föräldrarna i alla lägen tvingas vara med på de rättegångar där deras barn deltar.

Vi unga kristdemokrater gör allt för att Sveriges ungdomar ska kunna skaffa sig ett bra liv. Nu vill vi att Kristdemokraterna ska gå samma väg. Det politiska utvecklingsarbetet är avgörande för partiets framtid, oavsett hur partiledarvalet utfaller.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

KD bör ledas av Mats Odell

Idag skriver jag på Svenska Dagbladets debattsida (läs här) om att KDU anser att Mats Odell bör ta över partiledarskapet inom Kristdemokraterna. Utöver Odell anser vi att också Ebba Busch och Peter Kullgren, unga kommunalråd från Uppsala respektive Karlstad, bör ta plats i partipresidiet.

Kristdemokraterna kommer att välja partiledning nästa gång vid ett extra riksting i Västerås den 28 januari. Just nu pågår en process i partiet där distrikt, lokalavdelningar, associerade förbund och enskilda medlemmar har möjlighet att skicka in sina nomineringar till valberedningen. KDU:s förbundsstyrelse har med stor majoritet beslutat att nominera till partipresidiet enligt ovanstående.

Under dagen har jag funnits tillgänglig för alla som velat ha svar på hur vi i KDU motiverar detta ställningstagande. Jag har svarat på frågor från både journalister och enskilda partimedlemmar. Följande är ett urval av dagens rapportering i media: TV4-nyheternaP1 MorgonEkot (3:57 in i sändningen), ExpressenPolitikerkollen/Aftonbladet, TT1TT2Dagens OpinionDagenUNT, UNT LedarloggenSisu-uutiset och Radio Sweden.

Under dagen tillfrågades jag även om att delta i kvällens upplaga av TV-programmet Debatt angående läget i Kristdemokraterna. Jag valde att tacka nej till detta då jag anser att Debatt är fel forum att diskutera denna typ av frågor i.