Det ständiga krypskyttet mot kärnkraften är ohyggligt skadligt för Sverige

Jag blir lätt mörkrädd när jag läser Miljöpartiets energipolitiska talesperson, tillika toppkandidat till riksdagen från Göteborg, Lise Nordins (DN 8/7) svar på Per Kågessons (DN 5/7) frågor om kärnkraften. Hon menar att två till tre av Sveriges totalt tio reaktorer kan stängas under den kommande femårsperioden eftersom ”det finns ett stort överskott av el”.

Dessa reaktorer motsvarar en tiondel av vårt lands elproduktionskapacitet och om hon får rätt kommer det att föra Sverige tillbaka till den situation som rådde vintern 2010 när uppgraderingar pågick i flera reaktorer och vi fick se det högsta elpriset i mannaminne (närmare 20 öre högre än idag till en kostnad för elkunderna om ofattbara 25 miljarder kronor ). För elproducenter är det självklart önskvärt med ännu fler miljarder till sin verksamhet men vad händer med vår konkurrenskraft, industrin och jobben?

Det ständiga krypskyttet mot kärnkraften är ohyggligt skadligt för Sverige.

Kärnkraft finns bara i tre mindre kommuner i Sverige, osynlig för de flesta svenskar. Och något som få ser kan lätt tas för givet.

Varberg, Östhammar och Oskarshamn producerade förra året tillsammans drygt 63 miljarder kWh el, eller 1 miljon kWh per invånare. Inget annat kraftslag producerade mer elenergi och inga andra kommuner producerade mer el än dessa tre. Forsmark hade dessutom sin högsta produktion genom tiderna och lilla Varbergs kommun producerade förra året nästan lika mycket el som alla solpaneler i hela Tyskland . Kärnkraftens enormt höga tillgänglighet gav också ett mycket stabilt och lågt elpris.

Hur ska man då besvara de frågor som Kågesson ställer, ursprungligen till oppositionspartierna?

  1. Kågesson: ”Så min första fråga till oppositionspartierna är om de är överens om att avveckla 2–3 reaktorer under mandatperioden.”
    Aron: Kärnkraften ska självklart inte avvecklas med politiska motiv.
  2. Kågesson: ”Samtliga tio reaktorer har tidsmässigt obegränsade drifttillstånd och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har inte fått direktiv att begära omprövning av dem. Det kan synas märkligt när befintliga vattenkraftdomar, enligt förslag från vattenverksamhetsutredningen, ska omprövas för att bättre överensstämma med moderna miljökrav. Villkoren för annan miljöfarlig verksamhet omprövas också i takt med att ny kunskap skapar förutsättningar för säkrare drift. Detta borde väl också gälla kärnreaktorer som närmar sig eller i vissa fall redan passerat de 40 år för vilka de konstruerades? Men i stället för att skärpa kraven på dem har den nuvarande regeringen, liksom den tidigare socialdemokratiska, accepterat mycket stora effekthöjningar. Vilken politik tänker de rödgröna driva i detta avseende?”
    Aron: Strålskyddsmyndigheten har att ständigt pröva säkerheten. Byggår och teknisk status har mycket lågt samband.
  3. Kågesson: ”Svensk kärnbränslehantering (SKB) lämnade för tre år sedan en ansökan till regeringen om godkännande av ett slutförvar för utbränt kärnbränsle baserat på ett koncept kallat KBS-3. Att döma av remissvaren och en rad forskningsrapporter kvarstår osäkerhet om korrosion av kopparkapslarna redan under de första århundradena, då bentonitleran som omger dem ännu inte är helt vattenmättad och behållarna fortfarande är varma. Enligt SSM behöver dessutom redovisningen av alternativa metoder fördjupas utifrån miljöbalkens krav. Deponering i djupa borrhål är ett alternativ som behöver bli föremål för seriös prövning. De tekniska möjligheterna att borra 4–5 kilometer djupa hål har påtagligt förbättrats under senare år och det stora djupet gör att det tar längre tid för ett eventuellt läckage att påverka biosfären. Hur ser partierna på detta, är de beredda att acceptera KBS-3 utan att först tvinga SKB att ge djupa borrhål en seriös chans?”
    Aron: Svensk kärnbränslehantering har utvecklat en metod som nu prövas av olika myndigheter. Att politiskt döma ut denna metod redan nu vore oklokt.
  4. Kågesson: ”Socialdemokraterna synes hålla dörren öppen för nya reaktorer, eftersom Löfven eftersträvar en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Men hur tänker han hantera frågan? För att ha någon chans att få med sig Miljöpartiet måste han nog ge besked – åtminstone på ett ungefär – om vad som är förhandlingsbart. Beträffande nya reaktorer är aspekter som antal aggregat (alternativt total effekt), säkerhetskrav, effektskattens storlek och avgifter till kärnavfallsfonden viktiga, men också frågan om man alls kan tänka sig klartecken innan frågan om slutförvaring av högaktivt avfall är löst. Satsningen på svensk kärnkraft inleddes innan man hade en aning om hur avfallet skulle hanteras och det tog 47 år från starten av den första kommersiella reaktorn (Ågesta) innan SKB kunde inlämna sin ansökan. Kan Stefan Löfven tänka sig nya reaktorer innan slutförvarsfrågan är avgjord?”
    Aron: Nya reaktorer behöver byggas om vi ska klara både klimatmål och upprätthålla vår konkurrenskraft. Slutförvar av använt kärnbränsle hanteras redan idag på ett betryggande sätt.
  5. Kågesson: ”En viktig energifråga gäller utformningen, omfattningen och varaktigheten hos subventioner riktade till förnybar kraft. Det svensk-norska elcertifikatssystemet har påtagligt bidragit till utbyggnaden av kraftvärme och vindkraft men bidrar i ringa grad till utveckling och introduktion av ny teknik. Ett problem med massiva stöd till förnybar kraft i olika medlemsländer är att kostnaden för hållbar kraftproduktion inte slår igenom på priset på obeskattad el. Subventionerna bidrar därigenom också till att hålla priset på utsläppsrätter på artificiellt låg nivå. Elcertifikatssystemet behöver, delvis av detta skäl, successivt avvecklas efter 2020. Är oppositionspartierna med på att utfasningen av stödet är ett bra beslut?”
    Aron: Subventioner till etablerade teknologier som vind och sol bör avvecklas efter 2020.
  6. Kågesson: ”Möjligheten till egen produktion av el med hjälp av solceller möts av allmän entusiasm, men statligt stöd till en sådan utveckling är inte helt oproblematisk. På lite sikt kan solceller även utan bidrag bli en lönsam investering för fastighetsägare som genom egenproduktion under sommarhalvåret kan undvika nätavgift, elskatt och moms. Utbyggnaden kan bli omfattande. Men sommartid kommer solkraften bidra till att lönsamheten hos osubventionerad vindkraft blir låg. Åt detta är inget att göra, men frågan är om partierna anser det vara klokt att subventionera solkraft utöver möjligheten att undslippa skatt på egen förbrukning? Produktionen bidrar till effektöverskott sommartid och reducerar lönsamheten hos kraftslag som är beroende av goda priser året runt, vilket kan bidra till effektproblem vintertid.”
    Aron: Att gynna ett miljömässigt bra kraftslag på bekostnad av ett annat miljömässigt bra kraftslag är oklokt. Vindkraft kan exempelvis få upp till 50 öre i subventioner när vattenkraften betalar nästan tio öre i skatt. Detta är givetvis inte hållbart.
  7. Kågesson: ”För att ge vindkraften och mer sydligt belägna solkraftverk en chans att ge ett stort bidrag till Europas elförsörjning krävs förstärkt överföringskapacitet både inom länder och mellan dem. Vid hög installerad effekt i sådan kraftproduktion behövs ett nät av mycket kapacitetsstark likströmsöverföring mellan olika delar av Europa. En följd av detta blir att elpriserna utjämnas och att kostnadsnivån för svensk industri höjs. Är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet beredda att verka för en sådan utveckling?”
    Aron: Solenergi sjunker snabbt i pris och kommer öka i betydelse. Det behöver dock ske på marknadsmässiga villkor. I Spanien har regeringen tvingats belägga solpaneler med skatt för att klara ökade elnätskostnaderna, även Tyskland överväger detta. Sverige bör undvika denna typ av lappkast.
  8. Kågesson: ”Bland tekniker som inte fått stöd hör möjligheten att öka kraftvärmeverkens elutbyte genom avancerad gasturbinteknik och förgasning av biomassa. Är S och MP beredda att använda statliga Vattenfall som ett instrument för studium och utveckling av denna möjlighet?”
    Aron: Gengas har funnits i över sjuttio år. Att ge denna teknologi ekonomiska subventioner känns svårmotiverbart.
  9. Kågesson: ”Vi har under de senaste tio åren sett en betydande eleffektivisering, främst inom tung industri och eluppvärmning, men fortfarande finns mycket kvar att göra. Potentialen är särskilt stor inom kommersiella och offentliga fastigheter samt småindustri. Är partierna beredda att genomföra en statlig satsning på att söka reducera elförbrukningen inom dessa sektorer?”
    Aron: Energieffektiviseringar är mycket lönsamma och något industrin därför ständigt arbetar med. Störst potential för ytterligare effektiviseringar finns däremot bland hushållen. Högre produktivitet är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt.
  10. Kågesson: ”Vad vill oppositionen i övrigt göra för att säkerställa tillgången på el och effektbehovet vintertid?”
    Aron: Oppositionen verkar ointresserad av leveranssäkerhet, konkurrenskraft eller ens miljö. Sverige har kanske världens bästa elsystem med EU:s lägsta miljöutsläpp.

Vattenfall bedömer att ny kärnkraft kommer kosta omkring 50-70 öre per kWh. Allt kommer inte att behöva bytas på en gång och kärnkraft utgör knappt halva elproduktionen, vilket gör att det genomsnittliga elpriset kommer kunna hållas lägre än så. Vindkraft nämns kosta ungefär lika mycket men kräver mer i reserver och elnät. Ny byggteknik gör att kostnaderna för ny kärnkraft kan sjunka betydligt framöver.

Dessutom får vi inte glömma att det innebär en kostnad även att inte bygga ny elproduktionskapacitet. 2010 års prisrekord på 54 öre per kWh var bara en västanfläkt jämfört vad som kan vänta om vi väntar. Det vill i alla fall inte jag utsätta vår konkurrenskraft, industrin och jobben för.

Aron Modig
Riksdagskandidat (KD)

Advertisements
%d bloggare gillar detta: