Tävling skulle kunna lyfta svenska skolor

Debattartikel publicerad på SvD Brännpunkt den 3 november 2012:

Allra viktigast för att förbättra skolan är höjd kompetens hos lärare och rektorer. Detta har flertalet stora utredningar och rapporter framhållit, däribland de som lagts fram av konsultbyrån McKinsey. Våra politiker är väl medvetna om vikten av duktiga undervisare. Därför lyfts betydelsen av högre lärarlöner, minskad administrativ börda på lärarna samt lugn och ro i klassrummen ofta fram i debatten. Men trots att utbildningsministern och flera andra rikspolitiker är tydliga i sin kommunikation så har de begränsad makt att påverka.

En central anledning är att skolan sedan 1991 sköts på kommunal nivå. Huruvida det ska fortsätta att vara så är en fråga som ständigt diskuteras. Men under dagens förutsättningar är regeringens inflytande på området begränsat, hur viktig man än anser skolan vara för Sveriges utveckling. Besluten fattas framförallt av lokalpolitiker i landets 290 kommuner. Men kanske kan staten uppmuntra till utveckling även i dagens decentraliserade skolväsende? Det är faktiskt möjligt om vi hämtar inspiration från andra sidan Atlanten, exempelvis från delar av Barack Obamas politik.

När Obama tillträdde presidentämbetet hade han som ambition att höja skolornas resultat, samtidigt som han förstås var medveten om att det i USA är kontroversiellt att från den federala nivån centralstyra skolpolitiken som huvudsakligen utformas på delstatsnivå. Som lösning lanserade Obama-administrationen idén att uppmuntra till förbättring genom en ”tävling” i stället för att försöka detaljstyra fram förbättringar.

Drygt 4 miljarder dollar avsattes för reformen ”Race to the Top”. Hela tanken var att belöna de delstater som via reformer och innovationer lyckades förbättra sina skolresultat mest. Delstaterna hade fortsatt fria händer att utforma den egna skolpolitiken men deras prestationer utvärderades på basis av en rad parametrar som definierats i förväg av den federala staten. Bland annat mättes hur elevernas resultat, liksom lärarnas och skolledningarnas prestation, hade förbättrats. Delstaterna fick också poäng i tävlingen om de öppnade upp för friskolor, införde modern it i undervisningen eller lyckades förbättra skolor belägna i problemområden.

Reformen har visserligen mött viss kritik för att Obama trots allt inte kunnat hålla sig från frestelsen att centralplanera, genom att favorisera vissa former av skolpolitik före andra via poängsättningen. Men den innovativa idén att belöna prestation snarare än att bara tilldela skattemedel i förväg tycks ha fungerat väl. Studier visar att Race to the Top mycket riktigt främjat innovationer på skolområdet över hela USA. Exempelvis har delstaterna rört sig mot standardiserade system för att utvärdera skolresultat och i större utsträckning än tidigare öppnat upp för friskolor.

Varför inte införa en liknande modell på skolområdet också i Sverige? Kraften i ekonomiska incitament och konkurrens ska inte underskattas. Att uppmuntra till tävlan mellan lokalpolitiker, vara öppen för olika lösningar och belöna den form av politik som i slutändan visar sig fungerar bäst kan tjäna också den svenska skolan väl. Vi behöver verkligen alla goda idéer kring hur vi kan stärka läraryrkets status, öka lärarnas och rektorernas lönespridning, vända utvecklingen i problemskolor, lyfta upp de barn som klarar sig sämst samt stimulera de mest begåvade ytterligare.

Andra delar av världen, som exempelvis David Camerons Storbritannien, har tagit efter de historiska marknads- och valfrihetsreformer som genomfördes i Sverige under 1990-talet. Det är väl att vi inspirerar omvärlden. Men borde inte också vi vara öppna för influenser från andra länder? Läget i den svenska skolan är allvarligt och behovet av bättre skötta skolor akut. Låt oss därför lära av en av Obamas idéer som faktiskt har fungerat.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU

Nima Sanandji
Författare och debattör

Annonser
%d bloggare gillar detta: