Angående Reinfeldts jobbsiffra

Under söndagens partiledardebatt i SVT Agenda uttalade statsministern att antalet sysselsatta i Sverige ökat med 100 000 personer sedan maktskiftet hösten 2006. Detta visade sig vara fel, vilket fått stor uppmärksamhet i bloggosfären. Bakgrunden till fadäsen uppes vara att Fredrik Reinfeldt fick felaktig information från finansdepartementet innan debatten. Tidigare användes personer i åldrarna 16-64 år som underlag för arbetsmarknadsstatistiken medan man numera använder personer i åldrarna 15-74 år för att statistiken ska vara internationellt jämförbar. Det går förstås inte att jämföra siffror som tagits fram enligt den gamla modellen med siffror framtagna med den nya metoden. Detta var dock precis vad tjänstemännen från regeringskansliet gjorde.

Att statsministern gör en sådan miss är förstås både klantigt och pinsamt, men det har ändå startat en ganska välkommen debatt om sysselsättningen och arbetslösheten. Det är därför relevant att ta en titt på vad som egentligen gäller.

I september 2006, då regeringsskiftet ägde rum, var enligt SCB 4 440 000 personer sysselsatta i Sverige medan 4 452 000 personer var sysselsatta i december 2009, vilket är den senaste siffra som finns att tillgå. Det motsvarar en ökning med cirka 12 000 personer. Tittar man på den andel av befolkningen inom åldrarna 15-74 år som var sysselsatta i september 2006 låg denna på 65,8 procent medan den i december 2009 var 63,7 procent – en minskning med 2,1 procentenheter. Arbetslösheten var i september 2006 6,1 procent och i december 2009 8,5 procent – en ökning med 2,5 procentenheter.

Denna jämförelse är däremot också felaktig eftersom det finns säsongsvariationer i statistiken. Sysselsättningen och arbetslösheten uppvisar naturliga variationer mellan månaderna (under juni är arbetslösheten exempelvis alltid relativt sett hög). För att komma förbi detta bör man jämföra en månad ett år med samma månad ett annat år, alternativt jämföra ett kvartal ett år med samma kvartal ett annat år.

Sysselsättningssiffran för december 2009 kan exempelvis jämföras med siffran för december 2005 eller 2006. En sådan jämförelse visar på en ökning av sysselsättningen med 101 000 personer respektive 24 000 personer. Samma jämförelse vad gäller andelen sysselsatta visar på en minskning med 1,3 respektive 1,8 procentenheter samtidigt som arbetslösheten ökat med 1,2 respektive 2,5 procentenheter. Om man istället jämför sysselsättningssiffran för september 2009 med motsvarande siffra för september 2005 och 2006 visar det på en öknng av antalet sysselsatta med 115 000 respektive 39 000 personer.

Ett annat alternativ är alltså att använda sig av kvartalsdata i jämförelsen. Under det tredje kvartalet 2006, det vill säga juli till september, var 4 530 000 personer sysselsatta medan motsvarande antal för det tredje kvartalet 2009 ligger på 4 548 000 personer – en ökning med 18 000 personer. Om man istället jämför med det tredje kvartalet 2005 har sysselsättningen ökat med 129 000 personer. Enligt denna metod att göra jämförelsen har arbetslösheten ökat med 0,9 respektive 1,8 procentenheter.

Rörigt, javisst, men vilka slutsatser kan då dras? Sysselsättningen har ökat mätt i absoluta tal. Hur mycket den har ökat beror dock på vilken jämförelse som görs. Andelen sysselsatta, det vill säga antalet sysselsatta i förhållande till antalet personer i åldrarna 15-74 år, har däremot minskat något, beroende på att befolkningen som helhet har blivit större. Samtidigt beror denna befolkningsökning på invandringen snarare än på ett positivt födelsenetto, och invandrare har som bekant svårare att få arbete än vad infödda svenskar har. Utöver detta ska dock sägas att arbetslösheten ökat, mätt såväl i absoluta tal som i förhållande till arbetskraftens storlek.

Detta är förstås olyckligt. Men samtidigt måste man komma ihåg vad som präglat ekonomin under de senaste åren – finanskrisen och en djup internationell lågkonjunktur. Det finns flera statistiska bevis på detta. Exempelvis har arbetslösheten i USA, mätt av det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet, ökat från 4,9 procent i december 2005 och 4,5 procent i december 2006 till 10,0 procent i december 2009. Arbetslösheten i eurozonen, mätt av Eurostat, var 8,4 procent i december 2005 och 7,5 procent i december 2006. I december 2009 hade den också stigit till 10,0 procent.

De senaste åren har med andra ord präglats av en global ekonomisk kris och i denna är det Sverige som påverkats av omvärlden snarare än tvärtom. Detta måste man ha i åtanke då arbetsmarknadspolitiken utvärderas. Såväl antalet sysselsatta som andelen sysselsatta ligger på ungefär samma nivå nu som vid tiden för maktskiftet. Detta trots lågkonjunkturen. För min del talar det för att regeringens politik, såväl vad gäller skatter och arbetsmarknad som offentliga finanser, har haft önskad effekt. Detta kommer dessutom att bli än tydligare under de kommande månaderna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: