Kommentarer på regeringens förslag till ny skollag

Synen på den svenska skolan var sannolikt det som, näst jobbpolitiken, var viktigast för valutgången 2006. Många väljare trodde mer på det borgerliga synsättet och major Jan Björklund än på den havererade socialdemokratiska skolpolitiken med nuvarande partisekreterare Ibrahim Baylan i spetsen. Kunskap, ordning och arbetsro gick före kravlöshet och allehanda flumpedagogik.

Under förmiddagen presenterade Jan Björklund regeringens förslag till ny skollag, Den nya skollagen – för valfrihet, kunskap och trygghet (DS 2009:25). Denna nya lag omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning och innehåller bestämmelser om skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna som anordnas av det allmänna eller av enskilda. Lagen kommer senare att kompletteras med innehållet i den proposition om gymnasieskolan, Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, vars innehåll jag tidigare kommenterat bland annat här och här.

Hela regeringens förslag till ny skollag finns att läsa här medan en sammanfattning av lagen finns att läsa här. Förslaget innehåller förstås mängder av olika förslag inom allt som rör skolan, men personligen har jag fastnat för ett par områden som jag tycker är extra intressanta. Dessa kommenteras kortfattat nedan.

Till att börja med handlar det om ordningen i skolan. Om peroner beter sig så hotfullt och så våldsamt i skolan att andra elever och annan personal är rädda för att gå dit så är det självklart att man ska kunna flytta på, eller stänga av, en enskild elev i syfte att skapa trygghet för övriga. Detta är dock inte möjligt idag utan den åtgärd skolorna har möjlighet att vidta är istället att stänga hela skolan under några dagar i de fall det är riktigt bråkigt. Detta är inte rimligt. Varför ska flera hundra elever tvingas avstå från undervisning och kunskap för att en eller ett fåtal elever är bråkiga? Ja, det har uppenbarligen även personalen på Utbildningsdepartementet frågat sig. Mycket glädjande.

En annan självklarhet är att rektor och lärare ska ha möjlighet att omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i lokalen. Detta var dock inte lika självklart i socialdemokratins skola.

Personligen tycker jag att dessa bestämmelser bör kompletteras med ett skriftligt omdöme i ordning och uppförande samt med att ogiltig frånvaro skrivs in i elevernas betyg. Vi får hoppas på att Kristdemokraterna kan driva fram dessa reformer under nästa mandatperiod.

Bland de glädjande delarna av innehållet återfinns annars att det inte blir något stopp för religiösa friskolor. Personligen ser jag inte vad som är problemet med att fristående skolor ska kunna ha religiös inriktning på samma sätt som andra skolor har idrottslig eller kulturell inriktning. Självklart ska lektionerna vara icke-konfessionella och objektiva, men därutöver bör det finnas möjlighet för skolor att ha ett religiöst tema. Det väsentliga är att läroplanen följs samt att värdegrunden och de demokratiska värderingarna finns där. Skolverket har till uppgift att kontrollera detta. Man bör fokusera på att se till att denna myndighet gör sitt jobb snarare än att diskriminera vissa skolformer. Människor är olika, har olika intressen och är olika bra på olika saker. Skolpolitikens grund bör vara att beakta detta genom att främja framväxten av en så stor mångfald av olika skolformer som möjligt. Det gör att fler elever kan trivas i skolan, vilket i sin tur leder till att vi får se bättre studieresultat.

Vidare förlängs skolplikten ett år, till 17 års ålder, för de elever som inte klarar godkänt i grundskolan. Det förekommer redan idag att elever går ett extra år i grundskolan men när de fyller 16 år omfattas de inte längre av skolplikten och behöver inte slutföra grundskolan. Jag tror att detta är en bra idé. Det är viktigt att alla ungdomar får med sig de allra mest grundläggande kunskaperna från grundskolan och inte slussas vidare i utbildningssystemet utan att ha uppnått de kunskapsmål som satts upp. Ett sådant förhållningssätt missgynnar enbart eleverna själva. Eller som Jan Björklund uttrycker det: ”Förändringen behövs för att tydliggöra grundskolans skyldighet att inte släppa iväg elever som inte klarar sig till gymnasiet.”

Tidigare har missnöjda elever kunnat läsa upp sina betyg på Komvux för att få en större chans att komma in på högskolan. Om regeringens förslag till ny skollag går igenom kommer endast de studenter som saknar betyget godkänt kunna göra detta, vilket fått bland annat Sveriges Elevråds Centralorganisation att gå i taket. SVT, som står för ”fri television”, rapporterar kritiskt om denna föreslagna nya ordning, men personligen undrar jag vad som är problemet. Studenterna kommer naturligtvis även i fortsättningen ha möjlighet att på egen hand ”tenta upp” betyget för de kurser de har sämre betyg i. Skillnaden blir att de elever som redan har en komplett gymnasieutbildning inte ska ta upp samhällets resurser, som gör betydligt mer nytta på annat håll, för att få samma utbildning betald en andra gång. Skärpning nu! Den som är missnöjd med sitt VG i Svenska B får själv ta ansvar för att åtgärda detta; ta sig i kragen, öppna böckerna, läsa och sedan skriva en tenta för att förbättra sitt betyg. Staten ska och kan inte lösa alla problem utan vissa saker får man faktiskt ta ansvar för på egen hand.

Till hösten inleds försök med gymnasiala spetsutbildningar inom teoretiska ämnen på ett antal olika skolor i landet. Vid antagningen till dessa ska såväl betyg som särskilda kunskapsprov användas. Att regeringen nu även tillåter denna typ av utbildningar i högstadiet är mycket lovande. Det är viktigt att skolan kan erbjuda stimulans åt både svagare och starkare elever. Införandet av riksrekryterande spetsutbildningar inom ämnen som naturvetenskap, matematik, språk och samhällsvetenskap skulle säkerligen fungera som en utmärkt morot för landets allra mest högpresterande elever. Det är inte fulare att vara duktig i matematik eller kemi än att vara duktig i fotboll eller löpning.

En samlad elevhälsa införs med förebyggande och hälsofrämjande syfte. Utöver det tidigare kravet på att alla skolor ska ha skolläkare och skolsköterska måste det nu även finnas tillgång till psykolog och kurator. Detta är mycket positivt eftersom skolan förstås bär ett ansvar för barns och ungdomars psykiska hälsa. Ökande stress är oroande och bör ses som ett stort problem inom skolans värld. Jag tror också att det är viktigt att man tidigt under skoltiden väcker frågor som rör psykisk hälsa för att elever ska våga ta kontakt med psykolog och kurator om de mår dåligt.

Enligt det nya lagförslaget ska alla elever i samtliga skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning och information inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Detta är mycket viktigt. En studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är en förutsättning för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val. Information bör vara obligatorisk och innehålla besked om vilka universitets- och högskoleutbildningar som upprätthåller en god respektive mindre god kvalitet samt vilka professioner som kommer att vara särskilt efterfrågade i framtiden. Därtill bör eleverna få kunskap om de stora möjligheter som finns att, till en billig penning, genomgå sin universitetsutbildning utomlands. Denna information är idag ytterst bristfällig på de allra flesta skolor.

Avslutningsvis bör nämnas att beslut om den nya skollagen förväntas fattas någon gång under nästa år men att lagen kan träda i kraft tidigast den 1 juli 2011, vilket innebär att skolpolitiken åter lär bli en het valfråga. Om vi mot förmodan skulle få se ett nytt regeringsskifte 2010 kommer sannolikt stora delar av det arbete Allians för Sverige lagt ned på att utveckla skolan att gå förlorat och den socialdemokratiska skolvarianten lär åter ta över. Var och en bör be till högre makter för att detta inte ska hända.

Annonser

2 responses

  1. Bra skrivet Aron! Har några funderingar bara. Låt säga att en 17 åring mår dåligt av någon anledning och får ett VG i svenska B. När denne person är 21 år och har det här VG:t som gör att den inte kommer in på den linjen den vill, ska det inte finnas möjlighet att läsa upp det här betyget? Även om personen gått ur gymnasiet.

    • Hej Maria,

      Tack för din fråga. Självklart ska det finnas möjlighet att läsa upp betyg i efterhand. Vad det handlar om här är huruvida det ska vara möjligt att läsa om en kurs (som man redan fått ett godkänt betyg i) på Komvux. Det vill säga att man två gånger får precis samma undervisning. Istället för Komvuxlösningen finns möjligheten att på egen hand läsa in kursens innehåll för att sedan ”tenta upp” kursen och förhoppningsvis få det betyg man vill ha. Här har man hur många försök man vill. Annars finns ju även möjligheten att skriva högskoleprovet, vilket man också kan göra ett obegränsat antal gånger.

      Allt gott,
      Aron

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: