SvD:s ledarredaktions frågor till Jan Björklund är befogade

Under gårdagen lämnade regeringen över lagrådsremissen En ny gymnasieskola till lagrådet. Denna innehåller en hel del av de förslag som gymnasieutredningen presenterade i sitt betänkande för ungefär ett år sedan och dessa läggs förhoppningsvis snart till besluten om fler betygssteg och införandet av gymnasiala spetsutbildningar. Bland annat här, här och här har jag tidigare uttryckt att jag tror mycket på de förslag på reformer av den svenska skolan som har förts fram hittills. Socialdemokraterna ryar om sorteringsskola, men i själva verket handlar det om en anpassning till de fakta att människor är olika, att de har olika intressen samt är mer och mindre bra på olika saker.

I lagrådsremissen uttrycks för det första regeringens vilja att det ska vara en tydligare åtskillnad mellan vad som är högskoleförberedande program och vad som är yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen ska vara väldigt teoretiska medan yrkesprogrammen ska innehålla en betydligt större andel praktiska kurser som har med programmets huvudinriktning att göra. Förändringarna innebär att det socialdemokratiska påfundet om att alla program ska leda till högskolebehörighet slopas. Inte en dag för tidigt.

Vidare blir historieämnet ett nytt kärnämne, eller gymnasiegemensamt ämne som det kommer att heta i framtiden. Även detta är mycket positivt. Svenska ungdomar behöver lära sig mer om såväl Sveriges som omvärldens historia. Samtidigt minskas möjligheten till lokala kurser, inriktningar och program. Det blir mer fokus på de traditionella ämnena och mindre på oseriösa utfyllnadskurser. Den gamla principen om att kärnämnena ska ha precis samma innehåll på alla gymnasieprogram utgår slutligen, varför de gymnasiegemensamma ämnena svenska, engelska, matematik och historia kan anpassas efter de olika programmens profil.

Slutligen höjs även antagningskraven till gymnasieskolan. Eleverna ska vara godkända i tolv av grundskolans 16/17 ämnen för att få börja på ett högskoleförberedande program. Två nya gymnasieexamina införs också, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen.

Den borgerliga regeringen har hunnit göra väldigt mycket gott för både svensk skola och svensk högre utbildning sedan maktskiftet för snart tre år sedan och detta kommer att betyda massor i framtiden. Trots detta måste jag instämma i det Svenska Dagbladets ledarredaktion skriver i dagens tidning:

Jan Björklund föreslår nu en mycket tydligare uppdelning i studie- och yrkesförberedande program. Antalet teoritimmar minskar på yrkesgymnasiet, och kursinnehållet i teoriämnena ska skilja sig från det studieförberedande gymnasiets och bli mer anpassat till elevernas förutsättningar.

På motsvarande sätt ökas antalet timmar i de allmänbildande ämnena för dem som går på teoretiska program. Utbildningspolitiken ser verkligheten i vitögat och lämnar one size fits all -tänkandet. Det är utmärkt.

Men som sagt, kanske skulle Jan Björklund ha tagit ännu ett steg. Nu minskas antalet obligatoriska teoritimmar från sammanlagt 750 till 600 på yrkesutbildningarna; det kan fortfarande vara rätt mycket för en den som är utled på allt vad pluggande heter. Här finns ett stort behov av lärlingsutbildningar som komplement.

Och, å andra sidan: Regeringen inför äntligen en gymnasieexamen. För att få ut den måste man bland annat få godkänt på kurser som motsvarar minst 90 procent av de 2500 timmar/poäng som gymnasiet ska omfatta. Men vad är det egentligen för fel på 100 procent?

Det är väldigt sällan regeringen överhuvudtaget kritiseras och ifrågasätts från annat håll än från vänster. Det behövs kritik också från höger, både för att regeringen ska hålla riktningen och för att dess politik ska normaliseras i opinionen. I det här fallet tycker jag att SvD:s ledarredaktion har rätt. Att föra fram en minskning av antalet teoretiska timmar på yrkesprogrammen från 750 till 600 stycken som en stor förändring är felaktigt. Regeringen borde ha kunnat gå längre.

”Att ställa krav är att bry sig” är vad Jan Björklund själv brukar säga. Det är precis så det är – rimliga krav gör att människor presterar bättre och anstränger sig lite extra. Regeringen bör kanske tänka över detta ytterligare en gång innan man överlämnar propositionen till riksdagen senare i vår.

Annonser

2 responses

  1. Hej Aron,

    Hur står det till i Kenya? Kul att du har tid att skriva alla dina fina inlägg?

    Vi får prata mer om Björklunds skolpolitik när du kommer hem;-)

    Ta hand om dig väl.

    Kram, Kadir

    • Tjena Kadir,

      Det är bra i Kenya, varmt och skönt och vi är snart klara med uppsatsen. Är hemma om två veckor.

      Allt gott,
      Aron

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: