Tvingande genusprojekt kan aldrig bygga jämställdhet

Debattartikel publicerad på SvD Brännpunkt den 22 september 2011:

”Äganderätten är aldrig absolut.”Det skriver Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten på Dagens Industris debattsida (21/9) och påtalar samtidigt att Moderaterna vid behov är beredda ”att öppna för en diskussion om reglerna om vilken standard bolagsstyrelserna ska hålla”.

Att ytterligare en högt uppsatt moderat företrädare nu går ut och öppnar upp för att sätta godtycke före såväl kvalifikationer som duglighet är anmärkningsvärt. Vi unga kristdemokrater är däremot tydliga i vår inställning. Vi säger nej till all form av kvotering – oavsett syfte, situation och sammanhang. Det finns flera anledningar till det.

För det första är all form av kvotering djupt orättvis. För varje person som kvoteras in på grund av sitt kön, sin hudfärg, sexuella läggning (eller vad det nu må vara) finns en annan människa som stängs ute på orättfärdig grund. Det är alltid fel.

För det andra är äganderätten visst absolut. Den är vår marknadsekonomis allra viktigaste fundament. Den som äger ett företag ska också få utse dess styrelse – helt på egen hand – och faktorer som kompetens, meriter och erfarenhet måste få vara utslagsgivande. I en alltmer globaliserad värld, med knivskarp konkurrens, är alla andra synsätt förödande.

För det tredje är kvotering rent kontraproduktivt som instrument för att nå ökad jämställdhet. Det väsentliga är likabehandling, att varje människa har samma rättigheter och bedöms som människa. Men den som förespråkar kvotering står för motsatsen, menar att en människas kompetens och lämplighet i första hand beror på kollektiv tillhörighet. ”Kvinnors underrepresentation i bolagsstyrelser är ett exempel på att kvinnor och män inte har samma möjligheter”, skriver Arkelsten. Ja, kanske det. Men den kan också bero på att kvinnors aktiva val i livet skiljer sig från männens.

För det fjärde är Arkelstens inställning och argumentation uttryck för en politisk grundsyn som olyckligt många svenska politiker står bakom, nämligen att alla identifierade samhällsproblem kan lösas med ännu mer av skatter, riktade bidrag samt tvingande lagar och regler. Men fördomar och dåliga attityder kan aldrig elimineras på det sättet. Ett jämställt samhälle måste byggas underifrån och inte genom tvingande genusprojekt från den politiska eliten.

Kvotering är alltid fel, oavsett om det handlar om tillsättandet av poster i styrelser, fördelningen av platser på akademiska utbildningar eller om hur föräldrar hanterar föräldraförsäkringen. Kvotering är ett sätt att hindra, hålla tillbaka och förminska människor. Den bygger på ett kollektivistiskt synsätt där grupper och strukturer sätts framför den enskilda människan. När de så kallade liberalerna sviker kommer vi unga kristdemokrater att i varje läge tro på, och stå upp för en politik som utgår ifrån, just människan. Det är den enda rätta utgångspunkten att ha.

Aron Modig
Förbundsordförande KDU